Värderingar som kan påverka Europas framtid

”Ingenting kan byggas utan människor, men ingenting kan bli bestående utan institutioner”, sa en av EU:s tidiga visionärer Jean Monnet. Vår egen Alf Svensson menar att Europaparlamentet är världens viktigaste parlament. Det handlar om demokrati som en bärande kraft in i framtiden. Den måste vinnas i varje ny generation. De fasor som Europa genomled under två världskrig ska inte upprepas. Inte heller händelser som belägringen av Sarajevo och Srebrenicamassakern under Bosnienkriget i början av 1990-talet. Det handlar om EU:s samverkan för fred, trygghet och säkerhet.

EU handlar också om klimatåtgärder och en kontrollerad inre marknad. Som kristdemokrater är vi positiva till EU men framför också konstruktiv EU-kritik på flera områden. Vi varnar för överstatlighet och centralisering, för gemensam finanspolitik och beskattning. För oss är det oerhört viktigt att besluten fattas nära människorna.

Alf Svenssons EU-arbete är framför allt byggt på principen om det okränkbara människovärdet. Det arbetet måste fortsätta. Med gemensamt ansvar för migration, bistånd till fattiga länder, kampen mot den organiserade brottsligheten, jämställdhet mellan kvinnor och män. Vårt parti kan spela avgörande roll i det framtida Europa med de kristna grundvärden vi står för!

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Ledamot i Civilutskottet

Nominerad som kandidat för Kristdemokraterna inför valet till Europaparlamentet juni 2014

Visioner och mål i politiken

I lördags (2/2) talade jag på årsmötet hos Kristdemokraterna på Öckerö. Det är min barndoms ö och där har jag mina rötter. Min släkt har levt här sedan 1600-talet. Mannen på affischen är Birger Utbult, min fars kusin, som var riksdagsman för Folkpartiet 1945-1954. Han var en visionär som arbetade hårt för det folk som han representerade i Sveriges Riksdag. Affischen hänger på Fiskerimuseet på Hönö.

Det var ett öppet möte på Öckerö så det kom även icke-medlemmar. Temat var ”Vilket samhälle vill vi kristdemokrater skapa?” Vi ser att förändringarna sker väldigt snabbt i samhället. Men en sak som jag tror blir viktig framöver och som vi ska kämpa för är också ett av Kristdemokraternas fundament: Människovärdet.

Mitt tal hade en limit på 50 minuter. Här följer några korta utdrag ur talet:

Visioner och mål

En vision är en gemensam bild av ett önskat framtida tillsånd. En bild hur verkligheten bör se ut på längre sikt. Visionen ska fungera som en kompass för utvecklingsarbetet.

 ”Kristdemokraternas vision är ett varmare, mänskligare och hederligare Sverige.”

Mål är något man ska uppnå, förvärva eller förverkliga genom att genomföra insatser. Till skillnad från vision är mål något som måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera, så att vi steg för steg kan slå fast att vi är på rätt väg.

FAMILJEN – BARN OCH UNGA

Mål: Stärka familjens ställning! Varför? Kristdemokraterna menar att familjen är den viktigaste enheten i samhället. Vi måste underlätta för föräldrar att ta hand om sina barn. Att satsa på barn och unga är att satsa på framtiden.

Insats: Förbättra de ekonomiska möjligheterna för familjerna (t.ex. den nyligen höjda ersättningen från 180 till 225:-/dag i föräldraförsäkringen), utbyggd föräldraförsäkring med möjlighet till friare uttag i tre år, utökat vårdnadsbidrag, delat barnbidrag mellan föräldrarna.

Insats: Det handlar också om barn som far illa där vi bl.a. vill göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

ÄLDRE

Mål: Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. ”Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning (5 kap. socialtjänstlagen).”

Fakta: Idag är en halv miljon människor över 80 år. Om 15 år är antalet 1 miljon!

Insats: Att äldre själva i högre grad ska få välja var och hur de ska vårdas. Fortsätta sänka skatten för pensionärer.

LANDSBYGDEN

Mål: Basservice ska garanteras i varje kommun. T.ex. myndigheter som Arbetsförmedlingen, Polisen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten,  Posten och Apoteket.

Insats: Bilda opinion, engagerade politiker lokalt, regionalt, nationellt.

Insats: Underlätta kapitaltillförsel till mindre företag, bl.a. genom det nya Investeringsavdraget som är planerat att genomföras under 2013, där privatpersoner kan gå in med kapital och dra av halva summan.

INTEGRATION

Mål: Alla människors lika värde. Gemenskap. De flesta som kommer har gått igenom ett trauma – men vi kan se det som en möjlighet!

Insats: Arbetslinjen. Mötesplatser och alternativ sysselsättning genom ideella organisationer. Goda exempel som Asylhälsan i Västerås som arbetar med tolkar som inte bara tolkar ord för ord utan även tolkar in den svenska och invandrarens kultur.

SJUKVÅRDEN

Mål: Korta köerna ytterligare, värdigt bemötande, trygghet för medborgarna att vården fungerar.

Insats: Faktum är att vi levererar! Bl.a. kömiljarden som gjort att köerna i vården halverats. Den nya patientmaktslagen utgår mer från patienterna än tidigare lagstiftning.

SKOLAN

Mål: En skola där alla får möjlighet att utvecklas.

Insats: Vi stöder friskolor och menar att det är kvaliteten som är avgörande! Lars Leijonborg leder utredning som tar upp olika aspekter när det gäller friskolorna contra kommunala skolor.

EU

Mål: Stanna kvar. Var med och utveckla.

Alf Svensson: ”Är det något parti som bör vara positiva till EU så är det KD” (europeiskt…)

Insats: Hållningen deklareras: Vi är inte emot EU även om vi är tveksamma och ibland negativa till vissa inslag. Vi skyddar subsidiaritetsprincipen som handlar om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

SLUTAPPELL – citat från Göran Hägglunds tal under kommun- och landstingsdagarna i Helsingborg i januari i år:

”Med den kristna etiken som grund sätter vi barn och unga i fokus.
Vi ska göra det tydligt för väljarna vad vi har åstadkommit. Men ännu mer, vad vi vill åstadkomma.
Vi ska kämpa för den enskilda människan i vården – inte för systemen.
Vi ska fajtas för att de med de minsta marginalerna får lägre skatter – inte högre.
Vi ska strida för att underlätta för de företagsamma – inte klämma åt dem.
Vi ska stödja civilsamhället – inte bekämpa det.
Vi ska slåss för att ge mer makt till familjer – inte till politiker.”

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Från bänk 129 – Partiledardebatt med recensioner

Befinner mig live i partiledardebatten i Sveriges riksdag. Först talade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som bl.a. lyfte konkurrenskraftens kris i Europa och möjlighet för Sverige att behålla sin ställning som en stark industrination.

Nyss talade Mikael Damberg (S). Nog för att jag är partisk som kristdemokratisk riksdagsledamot och Alliansvän men maken till svepande formuleringar har jag sällan hört. Ett enda konkret förslag från Socialdemokraterna att förändra Sverige: 20 dagars obligatorisk sommarskola för elever i årskurs 6-9 som riskerar att inte få behörighet att gå vidare till gymnasiet.

Jusat nu Göran Hägglund (KD) i replik med Åsa Romson (MP). Göran tar upp att Miljöpartiet vill slopa avdragen för resor på landsbygden. Allt enligt MP:s partistyrelseledamot Karin Svensson Smith. Det vore ett mycket svårt slag mot landsbygden. Åsa Romson blev svaret skyldig och Göran tog hem replikrundan.

En partiledardebatt varar i cirka fem timmar och ibland kan det bli en svacka i både debatten och i lyssnandet men det är en fantastisk värdemätare och även en temperaturmätare av det politiska livet i Sverige.

Jan Björklund (FP) har talat om skolan. Annie Lööf (C) tagit upp näringslivsfrågor. Jonas Sjöstedt (V) om riskkapitalbolag och Jimmie Åkesson (SD) om invandringens problem.

Halvvägs in i debatten dristar jag mig att betygsätta de åtta partiledarnas retorik:

Fredrik Reinfeldt (M) 4

Mikael Damberg (S) 2

Göran Hägglund (KD) 4

Jan Björklund FP) 4

Jonas Sjöstedt (V) 3

Åsa Romson (MP) 4

Annie Lööf (C) 3

Jimmie Åkesson (SD) 2

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Läs mer i Svenska Dagbladet, Aftonbladet, DN, Expressen

En tillgänglighetsmarsch med partipolitiska inslag

Igår gick jag tillgänglighetsmarschen i Stockholm tillsammans med 500 andra personer, från Humlegården till Sergels torg. En solig skön försommardag som gjord för en marsch genom huvudstaden. Även på många andra orter, som t.ex. Boden, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Strömsund och Västerås ordnades denna dag tillgänglighetsmarscher.

Innan vi avgick från Humlegården gjordes det tydligt att inga politiska representanter skulle ges möjlighet att framföra sina politiska åsikter. Bra tänkte jag även om jag gärna talat om att Kristdemokraterna vill ha en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering av människor med funktionsnedsättning. Sådan lag finns i bl.a. USA, Australien, Storbritannien, Frankrike och Norge.

Handikapprörelsens krav på ökad tillgänglighet är minst sagt befogad. Grunden för funktionshinderspolitiken i Sverige finns i den nationella handlingsplanen ”Från patient till medborgare” med nationella mål och inriktning för handikappolitiken mellan 2000-2010. Men arbetet gick trögt och tillgänglighetsmålen uppfylldes inte så som det var föreslaget. En ny funktionshinderstrategi har tagits av riksdagen där de nationella målen fortfarande gäller. Även EU:s funktionshinderstrategi är betydelsefull liksom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Med detta i ryggen har handikapprörelsen rättmätiga krav på att otillgängligheten åtgärdas i vårt land.

Klockan 14 började tåget röra på sig. Först gick en fantastisk sambaorkester, därefter en liten lastbil med flak och högtalaranläggning varifrån det skanderades slagord och appeller. Fotvandrare och rullstolsburna, tillsammans skanderade vi slagord som – Vad vill vi ha? – Tillgänglighet! – När? – Nu! – När? – Nu! – När, när när? – Nu, nu, nu!

Efter en stund började en av utroparna från lastbilsflaket svära över riksdagen. Dessa förbannelser över demokratins hjärta fick mig som folkvald att reagera men jag fortsatte ändå vandringen i tåget mot Sergels eftersom budskapet om ett tillgängligt Sverige för alla står över eventuella verbala övertramp.

När vi samlades på Sergels torg hölls ett engagerat och innehållsrikt tal av Maria Johansson, ordförande i DHR. Hon menade att trögheten i förverkligandet av att göra samhället tillgängligt för alla inte i första hand handlar om pengar utan om vilja. Hon var också trött på vackra ord och ville se handling!

Sedan inträffade det som inte skulle vara tillåtet enligt arrangörerna för tillgänglighetsmarschen. Ett politiskt budskap levererades. Jesper Odelberg, skicklig ståuppkomiker och aktiv i Vänsterpartiet, talade partipolitik. Det spelar egentligen ingen roll vilket parti det handlar om. Om arrangören uttalar att politiker inte ska ges tillfälle att framföra sina åsikter så borde det gälla för alla. Men så var det inte i Stockholm. Något arrangörerna bör tänka över till nästa marsch.

När jag vandrade tillbaka till riksdagen var jag ändå glad att uppslutningen i årets tillgänglighetsmarsch varit så god och att mitt eget parti så tydligt tagit ställning för ett tillgängligt Sverige öppet för alla!

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Dumpningen av fisk måste stoppas!

I den kristna synen finns ansvarskänsla för naturen. Det handlar om att förvalta miljön på ett hållbart sätt. Därför strider det mot mina värderingar att hundratusentals ton fisk dumpas i havet varje år. Ur ett kristet etiskt perspektiv är det helt enkelt inte acceptabelt.

Min släkt kommer från Öckerö och har varit yrkesfiskare sedan 1600-talet. Att se hur fisk kastas tillbaka i havet efter att ha tagits ombord känns smärtsamt och är fullständigt irrationellt. Om mina förfäder kunde se vad som händer ute på havet när yrkesfiskarna tvingas kasta tonvis med fin matfisk, med mycket liten chans att överleva, så skulle de förmodligen inte tro sina ögon. Ofta får yrkesfiskarna klä skott för kritik från forskare och myndigheter. En kritik som har spritt sig till stora delar av svenska folket. Därmed riskerar både stoltheten och glädjen över att vara yrkesfiskare till stor del att gå förlorad.

Utkastproblematiken i Östersjön och Västerhavet är en direkt följd av EU:s fiskepolitik. Kvotsystemet och andra regleringar som gör att en viss mängd fisk får tas upp är den viktigaste orsaken till utkasten. En annan orsak är att fisken understiger minimimåttet och därför inte får landas. En tredje orsak är att olika fisk- och skaldjurssorter blandas vid fångsten. När kvoterna är slut för t.ex. torsk så fortsätter man att fiska exempelvis havskräfta och får då torsk som en bifångst. Följden blir att torsk kastas i havet.

En följd av kvotsystemet är också den s.k. ”uppgraderingen” av fisk där för liten eller mindre värd fisk på marknaden väljs bort och kastas i havet så att lastutrymmet istället kan fyllas av mer inkomstbringande fisk. Lösningen på problemet är bl.a. högselekterande redskap som gör att man redan under trålningen på ett enkelt sätt kan skilja ut vilken art och storlek man vill ha. En annan del av lösningen är så kallade ”havdagar”. Då får man fiska under speciella dagar men ta iland all fisk.

I Norge är utkast av fisk förbjudet. När Norge påtalat för EU att man vill ha ett generellt stopp för utkast så blir svaret att detta är möjligt först 2013. Under tiden ruttnar hundratusentals ton fisk på havets botten, fisk som istället hade kunnat vara god och näringsrik föda.

Nu behövs politisk handlingskraft för att stoppa detta vansinne som är både miljömässigt, moraliskt och ekonomiskt förkastligt. Förhoppningsvis får då våra återstående yrkesfiskare tillbaka glädjen och stoltheten. Det är de sannerligen värda!

Roland Utbult (KD)

Samuel Ljungblahd och Utbultstipendiet

”Stipendiet betydde otroligt mycket och betydde att jag kunde genomföra min första skivinspelning och komma vidare i mitt sjungande”, berättade Samuel Ljunblahd när jag talade med honom häromdagen. Han var ute och cyklade med sin dotter men hade förstås mobiltelefonen med sig. Man vet aldrig när ett gig dyker upp…        

Samuel befann sig i en situation 2000 då han inte hade några pengar till en första skivinspelning. Det var i det läget som jag ringde och berättade att han fått stipendiet på 10.000:- (skattefritt för mottagaren). Resten är historia som skrivs samtidigt som jag skriver detta.      

Ett exempel på Samuels sångkonst får du genom att lyssna på hans briljanta version av Carole King-klassikern ”You´ve Got A Friend”, klicka här.

I år är det elfte året i rad som vi delar ut stipendiet. Pengar är inte allt här i världen, uppmuntran och att bli sedd och hörd är lika viktigt. Allt detta kan hjälpa till att ge en skjuts framåt när det gäller till exempel låtskrivning, skivinspelning och konserter. När man ser listan över stipendiater genom åren så slås man av att de idag ligger i framkant inom den kristna musiken i Skandinavien. Se listan här.

Välkommen att söka årets Utbultstipendium. Den kristna musiken behöver fler som kommer fram i ljuset med sina musikverk. Så tveka inte att skicka in din ansökan och medföljande inspelning. Klicka här för mer info.

I år delar vi ut stipendiet i Pingstkyrkan Arken i Värnamo. Det sker i samband med en konsert söndagen den 1 november kl. 18.00.  

Välkommen!

Roland Utbult

EU-valet och sedan?

Valet till Europaparlamentet är över. Läs mer om det i Dagen. Tack till alla som kryssat mig och på olika sätt varit engagerade i valet. Jag nådde inte ända fram den här gången men alla kryss kommer att betyda att jag som kristen på ett nytt sätt kan vara med och prägla politiken. Varje kryss ger mig råg i ryggen eftersom det pågår en kamp om hur människor och tro ska behandlas i Sverige, Europa och världen.

Samtidigt blir den valkampanj som jag tillsammans med mina medhjälpare just genomfört en god investering i tid och kraft inför nästa års riksdagsval. Det ser jag fram emot med stor tillförsikt.

Jag kommer framöver att fortsätta turnera med mina sånger och mitt band runt om i hela Skandinavien. Musiken är mitt starkaste vapen och den vill jag använda eftersom jag ser vad den betyder för människor jag möter.

Kommer också att arbeta med internationell hjälpverksamhet, ett område som jag känner starkt för.  Det kan gälla fattiga kvinnor i Indien som får en ko som en nystart i livet, barn i Afrika som får mat och utbildning tack vare faddrar i Sverige eller utsatta barn i Östeuropa som drabbas hårt på grund av den ekonomiska krisen.

Men vi får inte heller glömma alla dem som i vårt land lever i utsatta situationer. Därför ser jag också fram emot riksdagsvalet 2010. Vägen ligger öppen!

Roland Utbult

Och…

 

I dessa tider av bonusar och höga ersättningar som vi läser om i bl.a. SvD, Expressen och Göteborgs-Posten så vill jag ta med dig till en annan verklighet.

  

En dag åkte jag ut till ett boende för hemlösa, ett lågtröskelboende för personer som behöver akut hjälp för att de skall slippa ligga i trappuppgångar, i ett tält i skogen eller i ett övergivet bilvrak.

  

Jag var där för att äta lunch med några av gästerna. Jag satte mig bredvid en person och sa:

- Hej, jag heter Roland Utbult, jag kommer från Öckerö men bor i Uddevalla.

Han svarade:

- Och…

- Ja, jag heter Roland Utbult och jag tänkte att det kunde vara roligt för dig att lära känna mig.

- Och…

Sedan kom vi inte längre. Det var tvärstopp.

  

Ett par veckor senare mötte jag en socialarbetare som jobbade med hemlösa. Plötsligt sa han:

- Det finns nycklar till varje människa.

De orden träffade mig verkligen. Det är inte lätt att nå in till sårade och slagna människor, de med nästan död själ efter att livet hamnat i fullständig misär. Hur når man in? Hur finner man nyckeln som passar?

  

Det börjar alltid med respekt för en person om man vill skapa en förtrolig kontakt. Inte rädsla men respekt. Inte en nedlåtande attityd som ”stackars människa” men medkänsla. Om man försöker finna rätt nyckel så kommer det att lyckas. Men det kan ta tid.

  

Dessa människor, de oälskade och oönskade i vårt samhälle, som är hemlösa på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller något annat är våra bröder och systrar.

  

”De fattigaste av de fattiga” kallar Moder Teresa de hemlösa. De har förlorat allt och avståndet mellan dem och de besuttna är lika långt som stjärnhimlen till den svenska åkerjorden. Eller också är det inte det… av jord är du kommen…

  

Roland Utbult

Kommunikatör inom socialt arbete

Du kan ingenting ta med dig…

 

Ledarskap bygger på förtroende. Genom det skapas också ömsesidiga ansträngningar mellan parterna att göra bra ifrån sig. Att missbruka ett förtroende skapar besvikelse, frustration och ibland vrede hos motparten.

 

I SvD kan vi idag läsa om hur statliga AMF:s vd och tidigare vd (med understöd av LO:s och Svensk näringslivs styrelseledamöter) missbrukat sitt förtroende på ett upprörande sätt. En del personer är tydligen beredda att offra sitt förtroendekapital om de kan se sitt eget kapital växa på banken. 

 

Det allvarliga är att denna företeelse, som vi nu kan läsa om var och varannan dag, kommer att påverka den allmänna moralen. ”Om de kan göra så varför ska vi göra något annat?” Resultatet blir att moralen sjunker.

 

Nu hukar sig de som ordnat sina bonusar och oskäligt höga löner eftersom folkets frustration och vrede växer. De vet att ett samtal från media kan få förödande konsekvenser för deras eget och företagets/organisationens förtroendekapital. Något som inga pengar i världen kan köpa tillbaka.

 

Roland Utbult

Snart tystnar musiken

Inlägg i fildelningsdebatten

 

SvD har idag en intressant artikel om den nya fildelningslagen. Upphovsrätten för författare, tonsättare, filmskapare är grundläggande för liberaler. Den som har skapat ett verk har också rätten att få ersättning när det publiceras för offentligheten. Det är för mig som låtskrivare helt självklart. Ändå vet jag att noter kopierats i årtionden och skivor kopierats över till kassetter och CD lika länge. Jag har aldrig varit särskilt sur för det och inte ens agerat mot det (utom genom en och annan debattartikel) eftersom musiken har spridits på det sättet och genererat konserttillfällen.

 

Det som är tråkigt idag är att upp- och nerladdning på internet är så omfattande att skivbutikerna tvingas slå igen och artisterna/skivbolagen förlorar möjligheten att investera i nya inspelningar.

 

De som har skapat och producerat material har dyra kostnader och bör få möjlighet att hämta igen ersättning för fortsatt verksamhet. Det sker normalt genom försäljning. Därför behöver vi lagar som förhindrar olaglig nedladdning likaväl som vi behöver hastighetsbegränsning på vägarna. Alla kör inte lagligt men många tänker sig för och de allra flesta försöker hålla sig inom gränserna.

 

Men Internet är en stor kraft hos unga. Den har tagit oss in i framtiden och fildelningen ser inte ut att kunna hejdas. Dessutom är det häftigt hur en låt som skapas i Sverige kan skickas till exempelvis Japan via internet och spelas där.

 

De lagliga tjänsterna för fildelning bör därför göras mer användarvänliga. Studier visar att de illegala pirattjänsterna är betydligt lättare att använda än de lagliga tjänsterna.

 

Men det finns goda exempel, som Spotify där man kan gå in och lägga upp hur mycket musik man vill gratis. Man laddar inte ner så att det hamnar på datorn, har den inte på USB och kan inte skicka den vidare. Man har sitt eget konto som är gratis. Upphovsmannen får ersättning genom den reklam som visas.

 

Ipred-lagen behövs men de rättsliga åtgärderna bör samtidigt stå i rimlig proportion till brottet.

 

Jag tror att människor även i framtiden vill ha ny, välproducerad musik av sina favoritartister.Om det skall bli så är upp til dig och mig.

 

Roland Utbult