Visioner och mål i politiken

I lördags (2/2) talade jag på årsmötet hos Kristdemokraterna på Öckerö. Det är min barndoms ö och där har jag mina rötter. Min släkt har levt här sedan 1600-talet. Mannen på affischen är Birger Utbult, min fars kusin, som var riksdagsman för Folkpartiet 1945-1954. Han var en visionär som arbetade hårt för det folk som han representerade i Sveriges Riksdag. Affischen hänger på Fiskerimuseet på Hönö.

Det var ett öppet möte på Öckerö så det kom även icke-medlemmar. Temat var ”Vilket samhälle vill vi kristdemokrater skapa?” Vi ser att förändringarna sker väldigt snabbt i samhället. Men en sak som jag tror blir viktig framöver och som vi ska kämpa för är också ett av Kristdemokraternas fundament: Människovärdet.

Mitt tal hade en limit på 50 minuter. Här följer några korta utdrag ur talet:

Visioner och mål

En vision är en gemensam bild av ett önskat framtida tillsånd. En bild hur verkligheten bör se ut på längre sikt. Visionen ska fungera som en kompass för utvecklingsarbetet.

 ”Kristdemokraternas vision är ett varmare, mänskligare och hederligare Sverige.”

Mål är något man ska uppnå, förvärva eller förverkliga genom att genomföra insatser. Till skillnad från vision är mål något som måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera, så att vi steg för steg kan slå fast att vi är på rätt väg.

FAMILJEN – BARN OCH UNGA

Mål: Stärka familjens ställning! Varför? Kristdemokraterna menar att familjen är den viktigaste enheten i samhället. Vi måste underlätta för föräldrar att ta hand om sina barn. Att satsa på barn och unga är att satsa på framtiden.

Insats: Förbättra de ekonomiska möjligheterna för familjerna (t.ex. den nyligen höjda ersättningen från 180 till 225:-/dag i föräldraförsäkringen), utbyggd föräldraförsäkring med möjlighet till friare uttag i tre år, utökat vårdnadsbidrag, delat barnbidrag mellan föräldrarna.

Insats: Det handlar också om barn som far illa där vi bl.a. vill göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

ÄLDRE

Mål: Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. ”Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning (5 kap. socialtjänstlagen).”

Fakta: Idag är en halv miljon människor över 80 år. Om 15 år är antalet 1 miljon!

Insats: Att äldre själva i högre grad ska få välja var och hur de ska vårdas. Fortsätta sänka skatten för pensionärer.

LANDSBYGDEN

Mål: Basservice ska garanteras i varje kommun. T.ex. myndigheter som Arbetsförmedlingen, Polisen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten,  Posten och Apoteket.

Insats: Bilda opinion, engagerade politiker lokalt, regionalt, nationellt.

Insats: Underlätta kapitaltillförsel till mindre företag, bl.a. genom det nya Investeringsavdraget som är planerat att genomföras under 2013, där privatpersoner kan gå in med kapital och dra av halva summan.

INTEGRATION

Mål: Alla människors lika värde. Gemenskap. De flesta som kommer har gått igenom ett trauma – men vi kan se det som en möjlighet!

Insats: Arbetslinjen. Mötesplatser och alternativ sysselsättning genom ideella organisationer. Goda exempel som Asylhälsan i Västerås som arbetar med tolkar som inte bara tolkar ord för ord utan även tolkar in den svenska och invandrarens kultur.

SJUKVÅRDEN

Mål: Korta köerna ytterligare, värdigt bemötande, trygghet för medborgarna att vården fungerar.

Insats: Faktum är att vi levererar! Bl.a. kömiljarden som gjort att köerna i vården halverats. Den nya patientmaktslagen utgår mer från patienterna än tidigare lagstiftning.

SKOLAN

Mål: En skola där alla får möjlighet att utvecklas.

Insats: Vi stöder friskolor och menar att det är kvaliteten som är avgörande! Lars Leijonborg leder utredning som tar upp olika aspekter när det gäller friskolorna contra kommunala skolor.

EU

Mål: Stanna kvar. Var med och utveckla.

Alf Svensson: ”Är det något parti som bör vara positiva till EU så är det KD” (europeiskt…)

Insats: Hållningen deklareras: Vi är inte emot EU även om vi är tveksamma och ibland negativa till vissa inslag. Vi skyddar subsidiaritetsprincipen som handlar om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

SLUTAPPELL – citat från Göran Hägglunds tal under kommun- och landstingsdagarna i Helsingborg i januari i år:

”Med den kristna etiken som grund sätter vi barn och unga i fokus.
Vi ska göra det tydligt för väljarna vad vi har åstadkommit. Men ännu mer, vad vi vill åstadkomma.
Vi ska kämpa för den enskilda människan i vården – inte för systemen.
Vi ska fajtas för att de med de minsta marginalerna får lägre skatter – inte högre.
Vi ska strida för att underlätta för de företagsamma – inte klämma åt dem.
Vi ska stödja civilsamhället – inte bekämpa det.
Vi ska slåss för att ge mer makt till familjer – inte till politiker.”

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Mitt Nationaldagstal 2012

Plats: Vid Herrestads kyrka, Uddevalla

Varför vet vi så lite om varför vi firar den svenska nationaldagen? Varför har den blivit upphöjd till helgdag? Ja, det var ju faktiskt Svenska flaggans dag fram till början på 80-talet då den blev nationaldag och 2005 helgdag.

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk kung – det är stort men inget vi tänker på så ofta. Regeringsformen – grunden för hur ett land ska styras – som undertecknades den 6 juni 1809 kunde ha föregåtts av ett inbördeskrig. Men det blev en fredlig process och betydde ingen våldsam förändring av maktfördelningen i Sverige. Dessa båda händelser är alltså orsaken till att vi är samlade här idag. Det kallar jag historiens vingslag…

En av de som skrev under Regeringsformen 1809 var bondeståndets talman Lars Olsson som levde 1786-1830. Han ligger begravd här intill kyrkan. På kyrkväggen finns en inskription: ”Han styrde bondeståndet med fast hand och förde med värdighet dess talan”.

Lars Olsson är också avbildad på en väldigt stor tavla i Sveriges Riksdag. Jag får ofta besök av grupper och då brukar jag visa rummet med de fyra representanterna för adel, präster, borgare och bönder. Det är ju lite speciellt att Lars Olsson kommer från den församling där vi befinner oss idag och där de flesta av oss är medlemmar.

Regeringsformens avslutande ord som Lars Olsson skrev under lyder så här: ”Till yttermera visso hafve vi detta med våra namns underskrifvande och våra insegels undertryckande velat bestyrka, stadfästa och bekräfta, som skedde i Stockholm den sjätte dagen i junii månad år efter Kristi börd ett tusende åtta hundrade och på det nionde.” Med andra ord 6 juni 1809.

Kungamakten överlevde regeringsformen 1809. Mindre än 10 år senare trädde den förste Bernadotten in på scenen – Karl XIV Johan.

Den svenske kungen Carl XVI Gustaf har ett valspråk ”För Sverige i tiden”. Vad är det han säger egentligen? Jo, att han är del av något som är större än honom själv. Han är inte centrum utan det är Sverige och det svenska folket. Jag tror att det är därför som vår kung fortfarande är kung i Sverige.

Du och jag är en del av något som är större än oss själva. Vi är en del i en nation, vi upplever det särskilt starkt när våra idrottsstjärnor gör stora insatser. Sverige spelar snart EM i fotboll och jag brukar resa mig när nationalsången spelas. Särskilt när det är en hornmusikkår… pampigt, högtidligt!

Vi är en del av något som är större än oss själva. Men vi är viktiga delar! Ingemar Olsson skriver i en sång: ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.” Vi förvaltar något som vi fått ta över efter andra. Vi lever i en slags stafett. Någon har sprungit sträckan innan. Någon ska ta över. Vad lämnar jag över? Vi vet att varje sträcka är viktig. Vi förvaltar möjligheter, vi förvaltar miljön – och vi förvaltar också varandra!

Kören sjöng ”That´s what friends are for” – fritt översatt: ”Det är vad vänner är till för”. I mitt arbete bland hemlösa i Göteborg mötte jag människor som gjorde väldigt mycket för andra. De var mina vardagshjältar. Fältarbetarna som skapade ljus och hopp in i människors liv. De hemlösa som förlorat allt upplevde att det fanns personer som brydde sig.

Jag minns en person som jag träffade en gång när vi hade en morgonsamling. Han höll i en nyckel och sa: ”Den här är viktig för mig”. Han hade fått en egen lägenhet efter alla år som hemlös, med en egen nyckel och den var viktig för honom.

Det finns nycklar till varje människa. Jag vet inte hur många gånger jag upplevt att en person har varit lite svår att få kontakt med… men så börjar man samtala… Det finns nycklar till varje människa! Det är lätt att se sig själv som en isolerad ö. Men vi behöver varandra. Inte bara det, det handlar om livets mening. Psykologen Aaron Antonovsky förklarar vad livets mening är rent mänskligt: Känslan av sammanhang (KASAM) och att ha en uppgift.

Jag vill berätta om en storslagen man. Abraham Lincoln räknas som en av USA:s största presidenter, kanske den störste. Han hade långa armar som hängde långt ner och såg ut att vara feldimensionerade. Han hade en motståndare som hette Stanton.

Stanton brukade kalla Lincoln för ”gorilla”. Han sa t.o.m. att man behövde inte resa till Afrika för att jaga gorillor. Det fanns en ”Original Gorilla” och det var Abraham Lincoln. När Lincoln blev president så behövde han en försvarsminister. Han visste att Stanton var den som var mest lämpad. President Lincoln gjorde sin belackare till försvarsminister. När Abraham Lincoln mördades 1865 så berättas att en mycket rörd Stanton ”vars ansikte var täckt av tårar” på begravningen talade sig varm om den som han tidigare talat så illa om. Stanton sa att Abraham Lincoln är en av de största männen i historien – ”Lincoln belongs to the ages”.

Vänner, vi lever i ett land med fred. Det har vi gjort i många år. Någon påstår att det är därför som vi inte firar på samma sätt som andra nationer. Några av oss har varit på Karl Johan i Oslo och sett hur norrmännen firar! Jag menar att vi borde fira MER än andra!

Vi är ett rikt land men det finns också brister. För personer med funktionsnedsättning är bristen på tillgänglighet tydlig. Inom sjukvården dör 3.000 personer varje år på grund av brister i vården och nästan 100.000 skadas. Det finns fattigdom. Fattigdom kan räknas på olika sätt. I Kongo, där jag var i mars i år, är fattigdom att leva under 1 dollar om dagen. I Sverige talar vi om fattigdom när vi inte kan unna oss –  eller barnen det viktigaste. Det finns också en relativ fattigdom där man jämför inkomster och ser att det finns de som lever långt under vad som är den genomsnittliga inkomsten.

Det finns brister i vårt land. Men det är ett land som vi är stolta över. Som många före oss varit med att bygga upp. Sverige är ett land i fred. Vi ska bygga vidare tillsammans på det här landet. Vi är alla en del av något som är större än oss själva. Ett land, en värld där du och jag har en plats. Det kan vara svårt att finna den platsen ibland. Men det finns nycklar för dig och mig. Vi ska bygga i vänskap. That´s what friends are for!

Jag vill nu att vi tillsammans utbringar ett fyrfaldigt leve för vårt Sverige…!

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Läs mer om Nationaldagen: DN, Aftonbladet, Expressen, GP, Dagen

Möte med Afrika

När jag tillsammans med Lars-Arne Staxäng (M), Annelie Enochson och Mikael Oscarsson (båda KD) i början av mars i år besökte Rwanda och Demokratiska republiken Kongo så var det en intensiv och omtumlande resa.

I Rwanda bor 9 miljoner invånare. Det är i huvudsak två folkgrupper som bor där, Hutu och Tutsi. Det helt absurda och avskyvärda folkmordet 1994 innebar att 10.000 personer dödades varje dag i 100 dagar, eller sju personer per minut. Sedan FN dragit tillbaka sina styrkor fanns det ingenting som kunde hindra Hutuextremisternas planer att försöka döda alla Tutsi. De sköts, hackades, hängdes eller på andra vis dödades.

I Kigali Memorial Center i Rwanda kunde vi se bilderna och berättelserna från övergreppen på män, kvinnor och barn (se foto längst upp). Bara i området vid Memorial Center ligger 250.000 personer begravda. Idag är det ett förvånande lugn över Rwanda med ”Unity” som det viktigaste av alla uttryck från regeringen. Det byggs överallt i huvudstaden Kigali och vägarna är väl fungerande. Den rwandiska presidenten väljs i direkta val för en period om sju år.

Efter Rwanda reste vi till Kongo. I östra Kongo är infrastrukturen förstörd, området är oerhört fattigt trots rikedom på mineraler och landet domineras av korruption och svagt ledarskap. Vägarna var minst sagt bedrövliga och i vissa områden gällde det bara att försöka ta sig igenom och komma välbehållen fram.

Det enda som höll samman landet var kyrkornas engagemang. Den svenska organisationen PMU (Pingstmissionens Utlandssamarbete) är en av de organisationer som gör mycket stora insatser runt om i landet. Särskilt gripande var ett nutritionsprojekt utanför regionhuvudstaden Bukavu där undernärda barn fick en ny möjlighet vilket också gjorde deras mödrar stolta och glada (se foto).

På Panzisjukhuset i Bukavu mötte vi den prisbelönte chefskirurgen Denis Mukwege, specialiserad på gynekologi. Min syster Birgitta hade Denis i skolan när hon var missionär i Bukavu så det blev ett speciellt smmanträffande. På Panzisjukhuset hjälps kvinnor som våldtagits eller skadats på annat sätt vid förlossningar. Till detta arbete hör också rehabiliterings-centret Dorkas, ett arbete bland våldtagna kvinnor. Det blev ett möte som berörde starkt när vi fick höra berättelserna från dessa kvinnor. De låter inte det de gått igenom diktera deras framtid!

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Stående ovationer för Kristdemokraterna

Tjugondag Knut (13/1) hade jag förmånen att medverka i Jönköping när Kristdemokraternas lokalavdelningar i Jönköping och Bankeryd hade fest. Där fanns ett antal både sevärda och hörvärda profiler. Ett fint minne från kvällen var mötet med en av de starkaste KD- profilerna, Allan Wendefors.

När Curt Ankarberg introducerade Allan förstod jag att det handlade om en människa som personifierade kristdemokratisk värdegrund. Allan från Tenhult har under mer än 30 år tjänat Kristdemokraterna i Jönköping och suttit på nästan alla förtroendeposter som kan räknas upp. Han har vunnit respekt genom sitt sätt att vara. När hockeylaget HV71 ville ha in Allan i sin styrelse så sa de: ”Vi vill ha det som du representerar”.

Genom otaliga resor med hjälpsändningar till olika länder i Östeuropa har han hjälpt många. Lastbilarna har fyllts med kläder, möbler, toastolar eller andra förnödenheter.

I höstas avtackades Allan Wendefors som politiker under högtidliga former tillsammans med flera andra från olika partier som gjort insatser i Jönköpings kommun. De fick alla applåder men när det var Allan Wendefors tur så reste sig alla de församlade och gav honom stående ovationer.

När jag reste från Jönköping så tänkte jag på hur viktigt det är med starka kristdemokratiska profiler. Men det viktigaste är vad de som personer representerar. Det blev jag påmind om i mötet med Allan Wendefors.

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Takk fyri välkomst in!

”Då får jag önska en välsignad resa”, sa SAS-tjänstemannen när jag checkat in mitt bagage på Arlanda i slutet av september i år. Det var en ovanlig och oväntad hälsning. Men när jag så småningom närmade mig Färöarna förstod jag att den var välriktad.

Flygplatsen på Färöarna byggdes under 2:a världskriget av engelsmännen på ett sådant sätt att tyskarna inte skulle upptäcka den. Därför har piloterna en särskild licens för att få lov att landa och lyfta planet där.

Första försöket att landa på flyplatsen misslyckades(!) och vi fick övernatta i Bergen. Nästa dag gjordes ett nytt försök och turbulensen när vi dök ner mellan bergstopparna fick flera att skrika till och andra att hålla hårt i sätet. De som var vana log lite överseende mot oss som visade tecken på genuin rädsla.

Färöarna har 50.000 invånare och 150.000 får. Riksdagen kallas Lagting och färöingarna har självstyre och två representanter i danska Folketinget.

Väl framme togs jag emot av Jenis af Rana, läkare och partiledare för Mittflokken (Mittpartiet), ett kristdemokratiskt inspirerat parti. Jag var inbjuden som huvutalare i deras riksting.

Innan jag började mitt tal så inträffade något ovanligt i politiska sammanhang. Medlemmarna sjöng i ungefär en halvtimme. Så när det var dags för mig att äntra scenen var det redan en öppen och god stämning. Jag startade med ett försök till färöiska:

- Takk fyri välkomst in! (ungefär: Tack för välkomsthälsningen!)

Jag talade om min politiska resa och om fokusområdet ”Barns och ungas uppväxtvillkor” som vi nu arbetar med i Kristdemokraterna i Sverge. Om vikten av kunskap, mod och handlingskraft i politiken.

Mina starkaste minnen från den här resan i slutet av september i år är den goda kontakten med människorna på Färöarna, det fascinerande landskapet, sången i de politiska mötena och inte minst landningsbanan från 2:a världskriget.

Besök i ett skakat Norge

Det fanns en dämpad stämning bland publiken i Vennesla i Sydnorge i mitten av augusti när Kristelig folkeparti (KRF) hade nationell valupptakt inför det norska kommune- og fylkesvalget (landsting) 12 september. Terrorattackerna i Oslo sentrum och på Utöya fanns i allas minnen denna kväll. Var fjärde norrman har koppling till något av offren.

Vi som grannar och brodersfolk känner också starkt för det som hänt. För de drabbade: offren, de anhöriga, för Norge som nation. När de 400 personerna denna kväll sjöng Lina Sandells ”Blott en dag” (den sjöngs vid första begravningen efter Utöya, då en norsk-kurdisk flicka begravdes) så fanns värdigheten och beröringen där.

Jag var inbjuden som huvudtalare. Temat var: Menneskeverd i sentrum. KRF:s nye partiledare Knut Arild Hareide fanns på plats. Det som hänt med det norska folket efter terrorattacken är något som vi kan registrera också i Sverige. Det har gjort människorna mer empatiska och öppna för de mjuka frågorna. Sårbarheten och utsattheten som vi alla upplever som människor präglar, åtmnstone för en tid, våra folk.

Jag kommer alltid att minnas denna kväll i Vennesla. Där fanns sorgen men också glädjen. De vandrade tillsammans. I sårbarheten finns öppenheten, ett frö av hopp som kan växa och bära frukt i sin tid.

Roland Utbult
Riksdagsledamot

Blå måndag i Norden

Talmannen Per Westerberg aviserade måndagen den 25 juli en tyst minut kl. 12 för offren i de norska terrordåden i centrala Oslo och på ön Utöya. Jag tog mig till hamnen i Uddevalla eftersom jag älskar havet. Här befann jag mig i en sorgefylld stund denna blå måndag. Tillsammans med miljoner människor hedrades de som fick offra sina liv. Samtidigt går tankarna till de anhöriga som är med om outsägbara förluster och till de skadade som bär på livslånga inre sår som kanske aldrig kommer att helt läkas.

Hur en människa kan utföra dessa fasansfulla gärningar kan inte jag förklara på ett rationellt sätt. När man läser om hans utveckling från vanlig tonåring till kallblodig massmördare så hopar sig en mängd frågetecken. Men en sak reagerar jag på – massmördarens användning av diverse anabola stereoider. Dessa tillsatser förändrar det känslomässiga beteendet, förvrider personligheten och gör vissa människor till vandrande krutdurkar.

Dagen, Aftonbladet, Expressen och VG är några av de tidningar som rapporterar. Det är viktigt att vi slår vakt om demokratin. Den är sårbar, precis som vi människor, men den är värd att kämpa för. Vi ger det norska folket vårt stöd och står tillsammans upp för vårt fria och öppna samhälle.

Bilden: Norska flaggan vajar på halv stång på Stortinget.

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Dags att ta över stafettpinnen

 

 

 

 

 

 

 

Rosita Runegrund har varit riksdagsledamot för Kristdemokraterna i Västra Götaland västra (hela Bohuslän + kommunerna Mölndal, Partille och Härryda) sedan 1998. Hon har gjort betydande insatser för människor i utsatta situationer och har dessutom ett starkt engagemang när det gäller utrikespolitik.

Nu lämnar Rosita över stafettpinnen till den som blir ny riksdagsledamot för KD efter valet 19 september. Det skulle vara en ära att få ta över efter Rosita och fortsätta lyfta viktiga frågor för Västsverige, för landet som helhet och för hela den planet som vi är satta att förvalta.

Roland Utbult  (KD)

www.kryssautbult.nu

Tre hjärtefrågor

Här kommer tre hjärtefrågor för mig inför valet till riksdagen 2010. Mitt politiska engagemang har sina rötter i mitt sociala arbete. Det handlar om mer än tio år i en verksamhet bland missbrukare, hemlösa och barn till fångar i Göteborg. Därefter arbete i en organisation med inriktning på nödlidande barn  i ett 25-tal länder runt om i världen. Det har lärt mig hur man möter människor i utsatta situationer. Därför går hela min personvalskampanj under rubriken ”SE MÄNNISKAN”.

Kristdemokraterna är det parti som visar störst intresse och engagemang när det gäller socialt arbete i Sverige och i världen. Jag är glad och stolt att få kandidera till riksdagen för Västra Götaland västra/Bohuslän i årets val söndagen den 19 september.

Familjen i fokus

Jag menar att familjen idag är ännu viktigare än den varit i tidigare generationer. Perfekta familjer och felfria föräldrar existerar självfallet inte. Men trots sina brister är familjen den viktigaste byggstenen i vårt samhälle. I relationen till dem som står oss närmast skapas grunden för vår trygghet.

Barns och ungdomars rättigheter

Alltför många barn och ungdomar far illa på olika sätt. Skyddet för barn och unga behöver stärkas. Samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer behöver betonas ytterligare.

Motverka den sociala utslagningen

Social utslagning förekommer i alla åldersgrupper. Därför är det viktigt att i tid se problemen, öka de förebyggande insatserna och sätta in åtgärder där behoven finns.

Roland Utbult (KD), kandidat till Riksdagen 2010

http://www.kryssautbult.nu/index.html

Vellinge kommun och solidariteten

Den 21 november i år firade vi 20 år med FN:s barnkonvention. Ur ett barnperspektiv är det som hänt i skånska Vellinge oerhört beklagligt. Ortsbor och politiker har ställt sig negativa till att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Det varje person skulle behöva fråga sig är: Hur skulle jag själv vilja ha det om jag kom till ett annat land? Skulle jag vilja att personer krossade fönsterrutor där jag bodde eller var hotfulla på annat sätt?

I Vellinge kommun agerade Kristdemokraterna för att familjer skulle erbjudas möjlighet att ta emot ensamma flyktingbarn. Engagemanget ledde till att en av kristdemokraternas ledamöter i fullmäktige blev trakasserad, utsatt för skadegörelse på familjens bilar, fick varor beställda hem till sig och blev utsatt för diverse hot. Det slutade med att han lämnade politiken.

Som kristdemokrat tror på alla människors okränkbara värde och det styr mina beslut och handlingar. Barn som flyr från krig och elände ska kunna få en fristad i Sverige. Ofta är de föräldralösa och bär på ärr efter krig och katastrofer.

Med det är också viktigt att alla kommuner i Sverige tillsammans tar ansvar för de människor som flyr för sina liv till vårt land. Vellinges och andra kommuners beslut att inte att ta emot ensamkommande barn är osolidariskt och bryter mot FN:s barnkonvention. Hur man behandlar de minsta och mest oskyddade människorna, barnen, i ett samhälle är en måttstock på hur gott det samhället är att leva i.

Roland Utbult (KD), Kommunikatör inom socialt arbete