Förbjud datorer och mobiler på rättspsyk

Under våren har en intressant situation utvecklats där verkligheten krockar med gällande lag. Det handlar om huruvida patienter inom rättspsykiatriska kliniker ska få använda sig av elektronisk kommunikation som datorer och mobiltelefoner.

Enligt lagen så får en klinik inte utfärda ett generellt förbud. Men här har Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö gått sin egen väg. Socialstyrelsen, som ser till att lagen följs, har under våren hotat med vite om inte kliniken återställer möjligheten för patienterna att få använda mobiltelefoner.

Så här skriver Socialstyrelsen i ett utlåtande: ”Generella förbud mot tillgång till Internet eller telefoni får enligt lag inte förekomma inom den psykiatriska tvångsvården. Istället ska individuella prövningar göras.”

Det låter bra att individuella prövningar ska göras. Men verkligheten säger något helt annat. Undersökningar visar att intagna personer beställer vapen och narkotika. De hotar människor och har kontakt med kriminella gäng. Personal uppger att man inte har och inte får ha kontroll över de kriminella handlingar som sker via den elektroniska kommunikationen.

En mobiltelefon kan idag jämställas med en dator. När en sexualbrottsling döms till psykiatrisk vård har personen samma verktyg att fortsätta sin brottsliga bana med barnpornografi och att komma i kontakt med barn.

För brottsoffren handlar det om ett lidande som inte tar slut. Den som blivit utsatt för våld eller övergrepp hamnar i en svår situation med långvarig otrygghet och rädsla för förövaren. Även om förövaren döms för sitt brott kvarstår oron.

Socialminister Göran Hägglund, vars departement äger frågan, har uttalat sig positivt till att skärpa reglerna. Och justitieminister Beatrice Ask svarade under våren på en direkt fråga från mig i riksdagen att hon delar den uppfattningen.

Tillämpningen av lagen måste ändras och bli mer rättssäker. Om det inte låter sig göras så måste lagen ändras. För trots alla larmrapporter så fortsätter brotten inifrån de rättspsykiatriska klinikerna i oförminskad takt. Så ser verkligheten ut.

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Debatt om vårproppen med ”Mästarnas mästare”

Åter på plats i Sveriges Riksdag och lyssnar på debatt i kammaren om 2013 års ekonomiska vårproposition ”Ansvar för jobb och trygghet”. Den europeiska krisen fortsätter och påverkar även den svenska ekonomin. Konkurrenskraften är svag i eurozonen och arbetsmarknaden har stora bekymmer. Det är skuggan som ligger över svensk ekonomi.

Den svenska ekonomiska utvecklingen under det här året och 2014 blir enligt finansminister Anders Borg (M) ”trög, långsam och segdragen”. I det läget har regeringen valt att satsa på t.ex. forskning och utveckling, infrastruktur och sänkt bolagsskatt. Sverige satsar på framtiden när andra drar ner!

Vårpropositionens inriktning är bl.a. att få fler i arbete och underlätta för dem som står långt ifrån, att säkra ett stabilt system och förbättra konsumenternas ställning på finansmarknaden (bl.a. bättre kontroll av sms-låneföretag).

Fredrik Olofsson (S): ”Jobben är nyckeln till välfärd och framtidstro. Vi vill se en annan inriktning än den regeringen för och det ska vi presentera om ett par veckor. Vi har bl.a. sagt att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020.”

Anders Borg: ”Oppositionen är överens om en sak: Höjda skatter och höjda bidrag. Det är detta som det handlar om: Ska vi höja skatten för alla som sätter sig i bilen och åker till arbetet eller ska vi göra det mer lönsamt att jobba?”

Anders Sellström (KD) lyfte bland annat kvalitet i välfärden och ökat framtida byggande. Han hade dagens bästa metafor då han jämförde den sittande borgerliga regeringen med deltagarna i TV-programmet ”Mästarnas mästare”: ”Man måste ligga på topp hela tiden, vara uthållig och befinna sig högt på listan även om man kanske inte vinner alla grenar.”

Jag menar att det mest glädjande i regeringens vårpropositionen är satsningen på tre miljarder för att motverka arbetslösheten, bl.a. genom 12.400 extra utbildnings- och praktikplatser under både 2013 och 2014.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Skärp rättstryggheten för barn!

Nu har det hänt igen! Ett barn far illa på grund av domstolsbeslut som inte tar in barnets perspektiv.

I veckan kom en dom i kammarrätten att en femåring, lillebror till de mycket uppmärksammade ”Markbarnen”, skall flyttas från det familjehem där han levt hela sitt liv till sin biologiska mor. Detta trots att lagen säger att ett tydligt barnperspektiv ska vara rådande i alla ärenden gällande barn.

Drygt 20 000 barn och unga i Sverige är omhändertagna enligt de lagar vi stiftat. De nya ändringarna i socialtjänstlagen från 1 januari i år förtydligar barnens rätt. Exempelvis skall varje omhändertaget barn få en egen socialsekreterare. Denne ska besöka barnet regelbundet utifrån barnets behov.

Räcker inte

Men detta räcker inte. Vi vill utöka handläggaransvaret för socialsekreterarna. Regeringsformen 1 kap 9§ anger krav på att ”iaktta saklighet och opartiskhet” inom offentlig förvaltning. När man bryter mot detta måste det bli kännbara konsekvenser. Effektiv tillsyn och kvalitetskontroll krävs av både utredningsarbete och vårdinsatser.

Vidare bör vårdnadsöverflyttningar övervägas i fler fall när barnen blir kvar i familjehemmet och de biologiska föräldrarna har en mycket dålig prognos att under överskådlig tid ta hand om sina barn. Barnperspektivet skall väga tyngre än föräldrarätten. Möjligheten finns redan i socialtjänstlagen men genomförs bara undantagsvis.

Vidare bör barnet företrädas av ett ombud när det omhändertas, eller vid vårdnadstvister, umgänge och boende. Med ett ombud skulle de lagar som skall trygga barns rätt följas bättre. FN:s barnkonvention bör också inkorporeras i svensk lag. Det skulle leda till bättre uppmärksammande av barns rättigheter och till ett starkare skydd.

Bo Edvardsson

docent i psykologi och socialt arbete

Ingela Thalén (S)

fd socialminister, ordförande i Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Roland Utbult (KD)

riksdagsledamot

Visioner och mål i politiken

I lördags (2/2) talade jag på årsmötet hos Kristdemokraterna på Öckerö. Det är min barndoms ö och där har jag mina rötter. Min släkt har levt här sedan 1600-talet. Mannen på affischen är Birger Utbult, min fars kusin, som var riksdagsman för Folkpartiet 1945-1954. Han var en visionär som arbetade hårt för det folk som han representerade i Sveriges Riksdag. Affischen hänger på Fiskerimuseet på Hönö.

Det var ett öppet möte på Öckerö så det kom även icke-medlemmar. Temat var ”Vilket samhälle vill vi kristdemokrater skapa?” Vi ser att förändringarna sker väldigt snabbt i samhället. Men en sak som jag tror blir viktig framöver och som vi ska kämpa för är också ett av Kristdemokraternas fundament: Människovärdet.

Mitt tal hade en limit på 50 minuter. Här följer några korta utdrag ur talet:

Visioner och mål

En vision är en gemensam bild av ett önskat framtida tillsånd. En bild hur verkligheten bör se ut på längre sikt. Visionen ska fungera som en kompass för utvecklingsarbetet.

 ”Kristdemokraternas vision är ett varmare, mänskligare och hederligare Sverige.”

Mål är något man ska uppnå, förvärva eller förverkliga genom att genomföra insatser. Till skillnad från vision är mål något som måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera, så att vi steg för steg kan slå fast att vi är på rätt väg.

FAMILJEN – BARN OCH UNGA

Mål: Stärka familjens ställning! Varför? Kristdemokraterna menar att familjen är den viktigaste enheten i samhället. Vi måste underlätta för föräldrar att ta hand om sina barn. Att satsa på barn och unga är att satsa på framtiden.

Insats: Förbättra de ekonomiska möjligheterna för familjerna (t.ex. den nyligen höjda ersättningen från 180 till 225:-/dag i föräldraförsäkringen), utbyggd föräldraförsäkring med möjlighet till friare uttag i tre år, utökat vårdnadsbidrag, delat barnbidrag mellan föräldrarna.

Insats: Det handlar också om barn som far illa där vi bl.a. vill göra FN:s barnkonvention till svensk lag.

ÄLDRE

Mål: Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. ”Alla personer som får äldreomsorg ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning (5 kap. socialtjänstlagen).”

Fakta: Idag är en halv miljon människor över 80 år. Om 15 år är antalet 1 miljon!

Insats: Att äldre själva i högre grad ska få välja var och hur de ska vårdas. Fortsätta sänka skatten för pensionärer.

LANDSBYGDEN

Mål: Basservice ska garanteras i varje kommun. T.ex. myndigheter som Arbetsförmedlingen, Polisen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten,  Posten och Apoteket.

Insats: Bilda opinion, engagerade politiker lokalt, regionalt, nationellt.

Insats: Underlätta kapitaltillförsel till mindre företag, bl.a. genom det nya Investeringsavdraget som är planerat att genomföras under 2013, där privatpersoner kan gå in med kapital och dra av halva summan.

INTEGRATION

Mål: Alla människors lika värde. Gemenskap. De flesta som kommer har gått igenom ett trauma – men vi kan se det som en möjlighet!

Insats: Arbetslinjen. Mötesplatser och alternativ sysselsättning genom ideella organisationer. Goda exempel som Asylhälsan i Västerås som arbetar med tolkar som inte bara tolkar ord för ord utan även tolkar in den svenska och invandrarens kultur.

SJUKVÅRDEN

Mål: Korta köerna ytterligare, värdigt bemötande, trygghet för medborgarna att vården fungerar.

Insats: Faktum är att vi levererar! Bl.a. kömiljarden som gjort att köerna i vården halverats. Den nya patientmaktslagen utgår mer från patienterna än tidigare lagstiftning.

SKOLAN

Mål: En skola där alla får möjlighet att utvecklas.

Insats: Vi stöder friskolor och menar att det är kvaliteten som är avgörande! Lars Leijonborg leder utredning som tar upp olika aspekter när det gäller friskolorna contra kommunala skolor.

EU

Mål: Stanna kvar. Var med och utveckla.

Alf Svensson: ”Är det något parti som bör vara positiva till EU så är det KD” (europeiskt…)

Insats: Hållningen deklareras: Vi är inte emot EU även om vi är tveksamma och ibland negativa till vissa inslag. Vi skyddar subsidiaritetsprincipen som handlar om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

SLUTAPPELL – citat från Göran Hägglunds tal under kommun- och landstingsdagarna i Helsingborg i januari i år:

”Med den kristna etiken som grund sätter vi barn och unga i fokus.
Vi ska göra det tydligt för väljarna vad vi har åstadkommit. Men ännu mer, vad vi vill åstadkomma.
Vi ska kämpa för den enskilda människan i vården – inte för systemen.
Vi ska fajtas för att de med de minsta marginalerna får lägre skatter – inte högre.
Vi ska strida för att underlätta för de företagsamma – inte klämma åt dem.
Vi ska stödja civilsamhället – inte bekämpa det.
Vi ska slåss för att ge mer makt till familjer – inte till politiker.”

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Låt begreppet ”barnfattigdom” finnas kvar!

Det är märkligt vilket inflytande media har. När Uppdrag granskning avslöjar hur Rädda barnen, Bris och Majblomman manipulerat med siffror för att stärka sitt varumärke och locka till sig fler bidragsgivare så får det ett oerhört genomslag i media. Detsamma hände för några år sedan då Röda korset avslöjades med höga löner och styrelsearvoden.

Tack och lov så finns det organisationer som inte använder sig av överdrifter av det slaget som kommit fram i Uppdrag granskning och inte heller erbjuder sina chefer löner som sticker i ögonen på dess bidragsgivare och andra.

Barnfattigdom handlar främst om att familjer på olika sätt får svårt att hantera sin ekonomi vilket går ut över barnen. Men det är viktigt att komma ihåg vad som menas med fattigdom. Vi talar ofta om tre olika former fattigdom:

1. DEN ABSOLUTA FATTIGDOMEN Då ligger inkomster eller tillgångar under en viss bestämd nivå. Vi möter denna fattigdom bl.a. i Afrika och talar då om en dagsinkomst som understiger en eller ibland två amerikanska dollar.

2. RELATIV FATTIGDOM ”avser inkomster eller tillgångar relativt en annan individ, grupp eller stat, och ser därmed till skillnaderna mellan olika grupper eller individer i ett samhälle. Genom att använda begreppet relativ fattigdom går det att mäta enskilda individers upplevelser av sin fattigdom och hur fattigdomen i ett samhälle utvecklas; trots att medborgarnas absoluta fattigdom minskar, kan den relativa fattigdomen öka, genom exempelvis större löneskillnader, något som kan mätas genom en jämförelse mellan olika inkomstgrupper” (Wikipedia).

3. RÄDDA BARNEN har ”infört” ytterligare ett sätt att mäta fattigdom och då riktar man in sig på just begreppet ”barnfattigdom”. Det handlar om att barn i familjer som får försörjningsstöd (socialbidrag) eller har låg inkomst inte kan täcka de nödvändiga kostnaderna. Barnen drabbas genom att de t.ex. inte kan följa med på skolutflykter, gå till simhallen, vara med i musikskolan eller gå på bio med kompisar.

I Sveriges Riksdag, där jag är ledamot för Kristdemokraterna i bl.a. socialutskottet, används uttrycket ”barnfattigdom” som ett slagträ av oppositionen. Det finns ingen hejd på alla de gånger som uttrycket slungats i förhoppningen att vinna politiska poäng. Det är naturligtvis lika ohederligt som att överdriva siffror för att få in mer pengar till sin organisation.

Men jag menar ändå att uttrycket barnfattigdom är alldeles för allvarligt för att begreppet ska tas bort. Vi måste se att det finns barn som har det väldigt svårt också i vårt land. Vi måste se barnen som växer upp i outhärdliga situationer. Det kan bero på sociala svårigheter i familjen, som t.ex. någon typ av missbruk eller psykiatrisk problematik. Ur ett barns perspektiv är denna fattigdom inte bara en fråga om pengar utan också om avsaknad av social omsorg.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Läs mer om Barnfattigdom i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen, GP.

Nya utmaningar och möjligheter för KD

En av kristdemokraternas förkämpar i Stockholm, Hardy Hedman, myntade uttrycket ”människovärdet är viktigare än penningvärdet”. Det är en kärnfull sammanfattning av vår politik. Vi utgår från en ­kristen människosyn som ger varje människa ett unikt och okränkbart värde, samtidigt som alla människor beskrivs som ofullkomliga. Vi har alla våra fel och brister. Inget annat parti än Kristdemokraterna betonar att människan har andliga, själsliga och fysiska behov. Vi ger inte svar på existentiella frågor, men vi ger kyrkor och samfund goda förutsättningar att verka i samhället.

Kristdemokraterna gör anspråk på att vara den sociala rösten i svensk politik. Utifrån vår människosyn är det självklart att värna om barns rättig­heter och äldres respekt och välbefinnande. I dagens samhälle, där vi kan se tendenser till att individualismen växer behövs mer ”närvärme”, för att låna ett begrepp från författaren Gerda Antti och som även vår förre partiledare Alf Svensson använde.

Vi sätter fokus på barns och ungas uppväxtvillkor. Det är en fråga som berör hela samhällsgemenskapen och trygga familjer är vinst för Sverige. Alla partier har inte alltid brytt sig om barnens bästa. I såväl motståndet till legaliseringsförslaget av incest på 1980-talet som i kampen för kriminalisering av innehav av barnpornografi på 1990-talet stod Kristdemokraterna till en början ensamma. Vår historia visar att vi förstår vikten av ett barnperspektiv. Det är nu ingen hemlighet att vi kristdemokrater vill att Barnkonventionen ska inkorporeras i den svenska lagstiftningen. Det skulle öka medvetenheten och stärka barns rättigheter. Ett steg i denna riktning har tagits när vi under hösten fick med övriga alliansen på att tillsätta en utredning.

Kristdemokraterna är alliansens sociala röst. Vi har fått igenom en rad viktiga förändringar som gör sjukförsäkringen bättre. Den senaste innebär höjd grundnivå i föräldrapenningen vilket är en god förstärkning för framför allt unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Och varje barn som omhändertas av samhället ska ha en egen namngiven socialsekreterare, äldre ska få känna välbefinnande, skatten på pensioner har sänkts fyra gånger – något som aldrig skulle ha kommit till stånd utan Kristdemokraterna, vårdköerna har mer än halverats och statens stöd till tandvården har fördubblats. Det är några exempel på vad alliansregeringen, med Göran Hägglund och Maria Larsson som ansvariga för alla de sociala frågorna, har genomfört hittills.

Men nu är det 2013 och vi står inför nya utmaningar och nya möjligheter. Vi har som kristdemokrater en vision om vilket samhälle vi vill skapa. Det handlar bland annat om nolltolerans när det gäller vräkning av barn, nolltolerans mot narkotika, en fortsatt restriktiv alkoholpolitik, en god och jämlik vård, en trygg och värdig äldreomsorg och Sverige som det bästa landet för barn att växa upp i. Som den sociala rösten fortsätter vi kristdemokrater arbeta för människovärdet och för dem med de svagaste rösterna i samhället.

Anders Andersson (KD), riksdagsledamot, socialutskottet
Roland Utbult (KD), riksdagsledamot, socialutskottet

Artikeln finns även återgiven i tidningen Dagen 9/1 2013.

Till oss är alla välkomna utom de perfekta

Slutreplik om Kristdemokraternas politiska riktning: Frågan om vilken riktning Kristdemokraterna ska välja, höger eller vänster, har skapat debatt. Vi är många som menar att kristdemokratin i sig själv räcker som ideologi in i framtiden. Vi tror på de nära gemenskaperna, socialt ansvarstagande, på förvaltarskapstanken, på människans okränkbara värde, på fri företagsamhet och många andra goda värden. Jag menar liksom tidigare Svenska Dagbladet-redaktören Sune Olofson med flera (Dagen 18 sep) att KD har en speciell och välutvecklad ideologi med ett aktningsvärt idéhistoriskt djup. Det var det som förde mig in i Kristdemokraterna. Vi är helt enkelt kristdemokrater, det är vad det handlar om.

Runt om i landet bor personer som inte bryr sig om höger eller vänster men som tilltalas av vår politik. Majoriteten av dem är inte kyrkligt aktiva. Familjens roll är en av de frågor som tilltalar dem. Men allra viktigast är de goda värden som kristdemokratin står för. Om de kommuniceras på ett bra sätt så kan de vara själva nyckeln till vår förväntade framgång. Det handlar om dygder, om etisk kompass, om civilkurage, trygghet, förvaltarskap och solidaritet med personer som lever i utsatta situationer. Den kristna värdegrunden är inte bara en enskild fråga utan är avgörande när det gäller kontinuiteten genom generationer i ett samhällsbygge.

Samtidigt får värdegrunden konsekvenser för den enskilde. Värdegrund är kopplat till självkänsla. Den är avgörande när det handlar om att möta människors längtan efter tröst, hopp och bekräftelse. Ett samhälle som styrs av att visa en yta av säkerhet och dölja sin osäkerhet kan bidra till att skapa en låg självkänsla. Här har den kristna värdegrunden en fortsatt viktig uppgift i vårt samhälle. Vi ska inte vända varandra ryggen utan mötas, se varandra, lyssna på varandra, ingjuta hopp och tröst i varandras liv. Det behöver vi i en tid som innehåller så mycket av splittring, yta och vilsenhet.

Nu har vi mindre än två år kvar till nästa val. Givetvis måste vi kristdemokrater mobilisera all den kraft vi kan på alla nivåer för att möta människor och nå ut med vår politik. Vi tar vår utgångspunkt i dagens samhälle och låter det bli en startpunkt för en offensiv insats till förändring. Jag tror det är dags att på nytt ta fram en tidigare använd slogan från Kristdemokraterna: Till oss är alla välkomna utom de perfekta.

Alliansresa i Bohuslän sommaren 2012

Det är sommar 2012 och vi riksdagsledamöter från distriktet Bohuslän/Västra Götaland västra har bestämt oss för att turnera i dagarna tre i norra Bohuslän. Nedan kan du se vårt program. Det finns naturligtvis flera dimensioner i en sådan här resa. Ett av de viktigaste är den gemenskap som man bygger upp. Som ledamöter i Alliansen blir vi tajtare efter en sådan här resa. Vi har olika fokusområden och ibland har vi olika åsikter i en del frågor. Men det är partier, som tack vare en gemensam vision och strategi, arbetar tillsammans för att göra Sverige till en bättre plats för alla medborgare.

Bilden fr.v.: Roland Utbult (KD), Maria Plass (M), Ellen Juntti (M), Stefan Caplan (M), Lars-Arne Staxäng (M), Lars Tysklind (FP), Åsa Torstensson (C).

Dag 1 (25/7)

1. Vi börjar vår turné med lunch onsdag den 25 juli kl. 12.00 i Strömstad på Rökeriet som ligger på Torskholmen, strax intill färjeläget. En dragning om deras affärsidé. De har satsat på maten och inte på att ”servera så mycket öl som möjligt.” Närproducerat, ekologiskt etc.
Presentation av Rökeriet 13.00-13.45
2. Besök på Sjöräddningen. Kl 14-15 Sjöräddningen i Strömstad.
3. Resa till Sydkoster. (Från Strömstad 15.30, till Ekenäs 16:15)

4. Studiebesök hos Ostrea med ostronkläckeri kl 17-18. 5. Kl 18 övergår vi till studiebesök/information om den marina nationalparken, Kosterhavet.

Dag 2 (26/7)
6. Återresa till Strömstad kl 09:35.
7. Resa till till äldreboende i Tanumshede. Vi skall vara där kl. 11.30 till max 12.40
8. Lunch på Vann vid Gullmaren c:a kl. 13.15
9. Resa till Lysekil. Studiebesök på Kustbevakningen kl. 15.00 i Norra Hamnen.
10. Kampanj i Lysekil kl. 16.15-30.
11. C:a kl. 17.30 åker till Dals Rostock och hotell Kroppefjäll.
12. Genomgång av verksamheten av nya entreprenörer.

Dag 3 (27/7)
13. Resa ner till Uddevalla c:a 09.00.
14. Studiebesök av Uddevalla kommunens extra arbetslag. De jobbar med parkförvaltning och har tidigare varit arbetslösa ungdomar och vuxna. Vi träffas i Margaretegärdsparken kl. 10.30.

15. Kampanj i Uddevalla kl. från kl. 12.15-kl. 14.00.
16. Avslutning med lunch c:a kl. 14.00, där vi också gör en “feedback” över alliansresan.

Allt kan hända under Almedalsveckan

Så har det hänt! Jag har under Almedalsveckan av Nyheter 24 korats till en Top 10-placering (nr 8) över Sveriges sexigaste politiker. Det enda som retar mig är att Fredrik Federley (6) och Gustav Fridolin (7) placerar sig före mig. Aldrig får man vara riktigt nöjd!

Almedalsveckan på Gotland  handlar mycket om positionering. Inte bara för politiker och politiska partier. Det handlar lika mycket om journalister och lobbyorganisationer. Det handlar om att synas och att skapa kontakter och relationer som kan utvecklas och bära frukt i senare sammanhang. Det handlar också om utspel under veckan.

Vill man göra utspel så gäller det att välja rätt tillfälle. Carl B Hamilton lanserade en valunion mellan Allianspartierna. En mycket spännande tanke, enligt min mening, men tydligen så föll det inte FP-ledaren i smaken och frågan tystades snabbt ner.

Medverkade själv i seminarier om frivilligorganisationernas roll i samhället och om missbruksproblematik bl.a. i familjesituationer med barn och andra anhöriga som far illa.

Plötsligt händer det! Någon av våra medarbetare i Kristdemokraterna ringer och vill att jag deltar i ett elbilsrally med alla åtta riksdagspartierna arrangerat av Gröna Bilister. Körde flera mil i en Opel Ampera som kändes hur bra som helst. Vid en prisutdelning ombord på briggen Tre Kronor fick jag, tillsammans med miljöpartiets Stina Bergström, motta 2.a priset (bilden). Grattis till socialdemokraten Jan-Olof Larsson som vann rallyt!

De cirka 2.000 seminarier som hålls under veckan är ett smörgåsbord av högsta dignitet för den som har möjlighet att välja sina intresseområden. I inget annat sammanhang som jag känner till kan man få så mycket matnyttigt under så kort tid. Dessutom har man möjlighet att höra en partiledare varje kväll leverera sin politik inför tusentals förväntansfulla åskådare. Ett riskfyllt moment för partiledaren där förmågan att leverera ett budskap och få med sig människor sätts på prov. Då kan allt hända i Almedalen…

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Läs mer om Almedalen i Aftonbladet, Expressen, DN, Svenska Dagbladet och GP.

I Carl Bobergs fotspår – How Great Thou Art

Den 2 juli i år var jag inbjuden att medverka som gästsolist vid ”O store Gud-sällskapets” 10-årsjubileum i Mönsterås, tillsammans med en stor projektkör kallad ”Sommar-kören”.

Sångförfattaren och riksdags-mannen Carl Boberg som författat texten till sången är bördig från Mönsterås, som ligger några mil söder om Oskarshamn. Han skrev texten till ”O store Gud” på väg hem från ett symöte. Ur detta sammanhang föds alltså en av  världens mest kända kristna hymner, som idag har översatts till 50 språk runt om i världen. Man kan förstå den stolthet som invånarna i Mönsterås känner inför det här. Det var också en fullsatt kyrka med runt 600 personer samlade denna varma sommarkväll i början av juli.

Givetvis var höjdpunkten denna kväll just framförandet av ”O store Gud”. Tillsammans med Sommarkören framförde jag ett arrangemang inspirerat av Elvis Presley. Det är ganska märkligt men trots 14 Grammy Award-nomineringar i USA så fick Elvis pris bara tre gånger under sin karriär. Två av dessa gällde LP-album där Elvis engelska version ”How Great Thou Art” var huvudspåret. Du kan höra Elvis version från 70-talet om du klickar här.

Carl Boberg och jag har två saker gemensamt: sångförfattare och ledamöter av Sveriges Riksdag. Framför allt delar vi en tro på en stor Gud som vi vill besjunga. Då brister själen ut i lovsångsljud!

Roland Utbult