Det är de ”ovanliga” blommorna som är vackrast

Utsorterande fosterdiagnostik är ett av de mest skrämmande inslagen i vår tid. Den står i bjärt kontrast till varje människas okränkbara värde. De kub-tester och fostervattensprov som utförs idag kan komma att inom några år ersättas av ett enkelt blodprov där man redan i vecka 6-8 kan ställa diagnos på fostret och även avgöra dess kön. Även lindrigare skador och sjukdomar kommer att kunna upptäckas med den alltmer förfinade fosterdiagnostiken. För barn med till exempel Downs syndrom ter sig möjligheten att få leva som ganska liten i en värld där nyttoetiken vinner terräng.

Det finns idag teknik och synsätt som skakar om hela vår syn på människovärdet. Därför måste vi tänka om och värdera våra liv på nytt igen. Vad är det för samhälle vi vill ha? Vem ska avgöra vilka människor som ska få finnas och inte finnas? För mig är svaret givet, varje människa är unik och har samma okränkbara värde.

Den mest kände svenske företrädaren för nyttoetiken (utilitarism) är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi. Han anser inte bara att det bör vara tillåtet att abortera ett foster på grund av fel kön utan också att detta val att sortera ut flickor inte är något att skämmas för.

Tännsjö har offentligt argumenterat för att släppa dopning fritt, för utsorterande fosterdiagnostik, för abort på grunder som kön, begåvning, dyslexi eller färgblindhet, för dödshjälp och för självmordskliniker. Den människosyn han företräder är skrämmande för vuxna med funktionsnedsättning, för föräldrar till barn med Downs syndrom och för oss alla som vill kunna uppleva en trygghet att svensk sjukvård respekterar alla människors absoluta och okränkbara värde.

På Vårdfackets hemsida finns följande kommentar till en artikel om fosterdiagnostik: »Det är de ”ovanliga blommorna” som kostar mest i blomsteraffären, de är vackrast och kräver ofta speciellt mycket omsorg för att blomma och leva men skänker i gengäld så mycket glädje och fägring till ägaren och omgivningen. Det är de ”blommorna” vi rensar bort genom all denna diagnostik och provtagning och ställer människor inför ofantligt stora beslut att sedan leva med resten av livet, att en människas liv avslutats innan det fick chansen att börja på grund av att det skulle ha blivit annorlunda. Kanske måste vi våga släppa taget och kontrollen och låta de ovanliga, svårskötta men färgrika och glädjespridande ”blommorna” få chansen leva, växa och visa vad de går för och kanske också lära oss ”vanliga blommor” något nytt o berikande om vad det egentligen handlar om att leva o vara människa.«

Samhället har ett ansvar för att stoppa en människosyn som nu smyger sig in i sjukvården. En människosyn där alla människors lika värde undergrävs. Det finns områden där gentekniken är användbar. Men gränser behöver sättas för hur den nya tekniken ska användas. Vi kan annars få ett samhälle där endast ”perfekta” foster tillåts födas. Historien har visat att ett sådant samhälle är dömt att gå under.

Roland Utbult

Annonser

4 svar to “Det är de ”ovanliga” blommorna som är vackrast”

  1. Torbjörn Says:

    Hej Roland.
    Tack för artikeln.Jag håller med dig till 100%…Det är verkligen skrämmande att vi skall försöka (utom Guds skapelse) skapa det perfekta (!?). Det här kommer aldrig att fungera och det finns historiska jämförelser. Om vi tror att människan kan skapa något annat som Gud har skapat och ändra det, så kommer vi att få se hemska resultat. Gud har en mening med allt. Av dessa ”blommor” du nämner, LÄR vi oss massor. Tänk om det ÄR Guds mening? Att det till och med FÖR OSS TILLBAKA TILL GUD? Tack för artikeln.
    Hilsen
    Torbjörn

  2. alicia Says:

    Stort tack för det du skrev i Dagen idag. Riktigt bra skrivet!

  3. Caleb Says:

    Tack för artikeln Roland! Det här måste tas upp oftare! När människovärdet bestäms av majoriteten har kampen om alla människors okränkbara värde redan förlorats. Mycket väl skrivit artikel.

  4. Gunilla Helgesson Says:

    Tack för ditt fina inlägg. Har funderat mycket på det om friskt och sjukt. Helt och trasigt. Vem kan bestämma och värdera. Jag kan vara fysiskt frisk och ha det gott ställt, men ändå vara väldigt otillfredställd i livet. Jag kan vara sjuk eller ha ett funktionshinder som begränsar livet, men ändå må bra och älska livet. Så vem bestämmer? Och som kristen tror jag Gud också tänker annorlunda. Det viktigaste för Gud, tror jag är att få ha en hel relation med oss var och en. Då är det inte de fysiska och intellekuella begränsningarna som är det största hindrena. Så tänker jag. Tyckte mycket om bilden om blommorna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: