Archive for september, 2013

Arbetsgivarna behöver större kunskap om psykisk ohälsa

29 september 2013

EwaDebattinlägg infört på SVT Debatt av Alf Svensson, Ewa Samuelsson, Carl Älfvåg, Roland Utbult 

I dagarna har Stockholms Stadsmission presenterat en särskild ungdomsrapport. Där framgår att den psykiska ohälsan bland unga i åldern 16-25 år i Sverige ökar. Av de svarande uppger 24 procent att de mår psykiskt dåligt. Rädsla för att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några av orsakerna som påverkar den psykiska ohälsan. Rapporten visar också att mer än 44 procent av de unga som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av dem som mår psykiskt dåligt saknar en vuxen att prata med.

Frågan om psykisk hälsa och psykiatri har lyfts under de senaste 20 åren och behovet av kunskapsutveckling har uppmärksammats i hela Norden. Trots det är psykisk ohälsa en av vår tids största utmaningar.

Värst drabbade är ungdomar. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående.

Handisam (myndigheten för handikappolitisk samordning) driver i samarbete med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) kampanjen Hjärnkoll som arbetar för större öppenhet om psykisk ohälsa med syftet att få en ökad acceptans och därmed ett friskare samhälle. Ett av de största problemen är att psykisk ohälsa ofta inte syns utanpå en person och därför inte alltid tas på allvar. Dessutom ger det den drabbade en skamkänsla.

Omgivningens attityder gör att människor avstår från att söka hjälp. Det borde vara lika accepterat att gå till läkaren om du har ångest som om du har brutit benet.

 En SCB-undersökning från kampanjen Hjärnkoll visar att 285 000 personer i åldern 25-64 år lever med svår ängslan, oro eller ångest. En situation som inte bara påverkar den drabbades livkvalitet utan även försvårar på arbetsmarknaden. Undersökningen visar att personer med svår ängslan, oro eller ångest i större utsträckning har tidsbegränsade anställningar i jämförelse med övriga befolkningen, knappt 16 procent jämfört med nio procent.

Det är mer än tre gånger så vanligt att man är arbetslös. Det finns också ett tydligt samband mellan brist på inflytande och psykisk ohälsa. 19 procent av arbetstagare med svår ängslan, oro eller ångest uppger att de saknar inflytande över planeringen av sitt arbete och det egna arbetstempot jämfört med knappt sju procent av övriga medarbetare.

 Det är avgörande att arbetsgivare har kunskaper om psykisk ohälsa och tar dessa frågor på allvar. Även för samhället och näringslivet finns stora vinster med att arbeta förebyggande. Bristen på agerande från arbetsgivarna kostar mer än 15 miljarder kronor årligen i direkta kostnader.

 Det betyder att ett företag kan tjäna hundratusentals kronor genom att arbeta förebyggande. Men det handlar också om offentliga arbetsgivare. Endast hälften av Sveriges 290 kommuner arbetar systematiskt för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda.

Men det finns goda exempel. Psykiatri Skåne har satsat på utbildning av 715 medarbetare inom kommun och region. I delar av polisutbildningen finns nu ett utbildningsmoment om hur man bemöter personer med psykiatrisk problematik och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har vid sina regionala konferenser genomfört ”etikkaféer”. Det är några exempel på initiativ som gett goda resultat när det gäller attitydförändringar till personer med psykisk ohälsa. Arbetsgivare behöver engagera sig mer för att främja psykisk hälsa och inkluderande arbetsplatser för att vi ska få ett hållbart arbetsliv.

Här finns brister inom såväl offentlig sektor som näringslivet. Kommuner, landsting och även myndigheter har precis som företagare mycket att vinna på att arbeta förebyggande och undvika sjukskrivningar som är möjliga att avvärja. Två enkla insatser kan vara att utbilda chefer i psykosocialt arbete samt att införa skriftliga riktlinjer för hur chefer ska agera om medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa. Förebyggande arbete är en vinst, framför allt för den enskilde, men också för samhället i stort.

Alf Svensson (KD), Europaparlamentariker
Ewa Samuelsson (KD), biträdande Socialborgarråd med ansvar för funktionshinderfrågor
Carl Älfvåg, generaldirektör Handisam
Roland Utbult (KD), riksdagsledamot

Annonser

Om detta må vi berätta

05 september 2013

Auschwitz-BirkenauHar varit på studieresa till Auschwitz-Birkenau med Forum för levande historia, en myndighet under Kulturdepartementet som arbetar för demokrati och alla människors lika värde. Med på resan var författaren Göran Rosenberg. Hans skildring över faderns resa från förintelselägret är vida känd genom boken ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”.

Men det som gjorde djupast intryck var alla de berättelser om personer och deras öden som vi fick oss till del genom vår guide Ola Flennegård. Hans beskrivning av tomheten efter de som deporterats och mördats i förintelselägren dröjer sig kvar. Det blev inte främst en studie i siffror och tekniska ”lösningar” som nazisterna använde. Vi var på ett stort antal platser där just avsaknaden av liv blev så påtaglig. Byggnader från judiska och romska getton som gapade tomma. Vägar och järnvägar där människor färdats på väg mot en säker död.

Är det möjligt att förstå Förintelsen? Varför detta judehat? Hur kunde människor göra så här mot andra människor? Känslan av det ofattbara. Är det lagt ovanför vad mänskligt förstånd klarar av? Vad gör det här besöket med mig? Jag försöker förstå men frågorna är fler än svaren. Men jag måste bemöda mig, anstränga mig mer med att försöka förstå.

Boken ”Om detta må ni berätta…: En bok om Förintelsen i Europa 1933-1945 är en svensk faktabok om Förintelsen. Boken kan beställas från Forum för levande historia.

Bilden från Auschwitz-Birkenau – en väg in i döden.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot