Archive for februari, 2016

Möte med Olof Palme 1978

27 februari 2016

Palme i talarstolen

I år är det 30 år sedan som Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm – kl. 23.21 den 28 februari 1986. Mina minnen går tillbaka till en kväll 1978. Jag minns mycket väl den kvällen i Folkets Park i Uddevalla. Min skolklass från Ramnerödsskolan och jag hade bestämt oss för att göra ett besök när Olof Palme skulle tala i Kongresshallen.

Mina kollegor på skolan Jan Stenegård, inbiten Palmevän och Lars Bäckström, vänsterpartist och numera landshövding i Västra Götaland, fanns med.

Stämningen var tät, det var många åhörare samlade och den gamla Kongresshallen andades röd politik med anor från seklets början. För sossarna var det feststämning i luften. För mig var det mötet med människan Olof Palme, en av vår tids stora politiker, som gjorde att det kändes alldeles extra i maggropen.

Så kom Palme in i salen. När han fick se alla ungdomarna på de första bänkraderna så gick han fram till oss och hälsade. Jag minns hur han tog varje elev i handen – något som jag tror gjorde starkt intryck. Hans ”hej” lät mer som ett lite hest ”hä” men det var varmt och trevligt.

Han äntrade scenen och höll ett flammande tal om socialdemokratisk politik. Jag måste erkänna att jag inte minns så väldigt mycket av det han sa. Jag var nog mest fascinerad av själva fenomenet Palme. Han lyckades fånga åhörarna med både humor och sarkastiska uttalanden om sina politiska motståndare.

När jag tog min åttondeklass med mig ut i septemberkvällen så kommer jag ihåg hur en av tjejerna sa: ”Hädanefter ska jag alltid rösta på Palme”.

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Annonser

Från Mello till cello

27 februari 2016

Mello2

Cello

För ett par veckor sedan var det Melodifestival i Göteborg som jag hade möjlighet att besöka. Härom kvällen var jag på konserthuset i Stockholm och lyssnade på cellisten Marie Macleod som framförde Edward Elgars cellokonsert tillsammans med Kungliga Filharmonikerna.

Båda de här tillfällena drog mycket publik. Mellon drog givetvis flest men cello-konserten gavs två kvällar. Efter att ha gått ganska oberörd från Mellon så var jag djupt berörd av cellokonserten och hela den symfoniska upplevelsen som även innehöll Brahms och Schumann. Episkt!

 
Den klassiska musiken kan ibland vara som en svårtuggad entrecote med tillhörande grönsaker som kräver en del av lyssnaren. Den musik som framförs på Mellon är mer av bakelsekaraktär. Men vi vet att om man stoppar i sig för många bakelser och för ofta så kan det låga näringsvärdet bli förödande i längden.

Visst är vi värda en stunds proffsig TV-underhållning efter en veckas slit i skolor och på arbetsplatser. Men jag kan lova att en kväll på konserthuset med Kungliga Filharmonikerna väger upp en hel serie av Mellon.

Roland Utbult
Riksdagsledamot (KD)
Kulturpolitisk talesperson