Archive for the ‘Mänskliga rättigheter’ Category

Sydafrika i förvandling – från reconciliation till vad?

12 september 2016

mandela-bystzuma-jacob

Sydafrika är inom flera områden på väg åt fel håll. Befriarna från ANC har inte lyckats fullfölja Nelson Mandelas visioner efter att han lämnade över. Jacob Zuma (på bilden karikerad av Zapiro) förlorar stöd på grund av bl.a. korruption och ökad ojämlikhet. Den fattigdom som finns befästes. I lokalvalen som nyligen genomfördes var ANC nere i 55% väljarstöd. Tidigare ärkebiskopen Desmond Tutu stöder inte längre utvecklingen inom ANC. Nu styrs statliga TV:n med allt starkare politisk hand och då uppstår frågan hur medborgarna får sin information?

När jag mötte parlamentsledamoten Mr Mahlangu i Sydafrikas parlament i Kapstaden nyligen sa han: ”Sydafrika är kanske världens mest ojämlika land”. Trist utveckling i ett land rikt på tillgångar och dessutom så oerhört vackert.

Mandelas storhet som ledare står ändå fast. När kulturutskottet nyligen besökte Robben Island utanför Kapstaden så var det Mandelas fängelsecell som berörde mest. Där vistades han i 18 av sina 27(!) år som fånge. I det perspektivet är det oerhört stort att Mandela efter sin frigivning så starkt betonade försoning (reconciliation).

I Mandelas installationstal 1994 (som 76-åring!) hörs det vackra ordet ”Reconciliation” – försoning.

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Lyssna på en av vår tids mest framträdande politiker: Nelson Mandela Speech after election as President

Tiggeriförbud – en skam för Sverige

24 augusti 2016

Siria X - Romsk by 1Idag har jag gett en gåva till en tiggare utanför en ICA-butik i Uddevalla. Det brukar jag inte göra eftersom jag istället valt att ge månadsvis till olika välgörenhetsorganisationer, bl.a. till Erikshjälpen som har arbete bland romer i Rumänien.

Men det tilltänkta tiggeriförbudet gör mig riktigt upprörd. Ett försök att förbjuda fattigdom kommer att slå tillbaka mot dem som framhärdar det. Jo, jag har besökt de utsatta romerna i Rumänien och sett vilket ovärdigt liv de lever.

Jag besökte en by där röken efter brända däck låg konstant som en dimma över området (romerna utvann ståltråd ur däcken). Jag var där i två timmar och hade ont i halsen ett par veckor efteråt. Där sprang barnen i detta på dagarna och sov i det på nätterna. Byn var placerad på en tidigare sophög. Fattigdomen var obeskrivlig.

Jag tror på hjälp i hemlandet och är frustrerad över att de EU-länder som fått stora summor inte tagit sitt ansvar. Men att driva bort dessa människor från våra gator kommer inte att göra Sverige till ett mer välmående land, varken materiellt eller själsligt. Tro mig.

Läs även Elisabeth Sandlunds krönika i Dagen http://www.dagen.se/ledare/tiggeriforbud-ar-ingen-losning-1.768937

Fotograf: Beng Öberg (resekamrat till Rumänien).

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

En av vår tids rättsskandaler

09 juni 2016

Barn som är rädd Aftonbladet

 

Jag kommer inte ifrån det. Det lämnar mig inte. Den djupa orättvisan som drabbat ett stort antal personer i vårt land. Personer som svikits i flera omgångar av den svenska samhällsvården. Det handlar om de personer som i barndomen placerades på barnhem eller fosterhem och utsattes för övergrepp eller försummelser av allvarlig art och som utlovats ersättning för sitt lidande. Under årens lopp har jag lärt känna flera av dem. Allt såg lovande ut till en början med två utredningar som pekade mot ersättning för de som drabbats mellan 1920-1980. Därefter en ceremoni i Stockholms stadshus med riksdagens talman, ministrar och kungligheter representerade. Ett stort antal förväntansfulla ”samhällets styvbarn” hade tagit sig dit och en ursäkt framfördes från högre ort. 

Men något gick snett. En proposition lämnades till riksdagen och en myndighet, Ersättningsnämnden, tillsattes 1 januari 2013 för att sköta intervjuer och bedömningar. Förväntansfulla vandrade de drabbade dit, om än på skakiga ben, för att lägga fram sin berättelse inför ett antal jurister och en psykolog. Flera av dem jag talat med har berättelser som är svåra att ta till sig. De har beskrivit för mig hur de upplevt intervjun, eller förhandlingen som det officiellt kallas, som pressande och som plötsligt avbröts efter 30 minuter. Att de sedan knappt kunnat ta sig tillbaka till Centralstationen för egen maskin.

Så småningom kom det ett brev hem från Ersättningsnämnden. För fler än hälften av de som ansökt blev svaret negativt. Det som såg ut att kunna bli en moralisk upprättelse övergick i förtvivlan över att inte bli trodd. Dessutom utan möjlighet att överklaga. Att samhället än en gång svikit. Flera vittnar om att de önskat att de aldrig behövt gå igenom detta trauma att återuppliva minnen som gett djupa sår i själen.

Johnny Lindén från Göteborg är en av de som drabbats. Vi har haft många telefonsamtal under årens lopp. Han kallades till samtal redan 2006 i samband med Vanvårdsutredningen. Där fick han berätta sin historia. Han beskriver det som mycket jobbigt att dra upp minnen från misshandel och sexuella övergrepp på det barnhem i Alingsås där han vistades i början av 1960-talet. Han har därefter också genomgått intervjun med Ersättningsnämnden. Avslaget från nämnden upplever han som ett andra svek från samhällets sida.

En jämförelse kan göras med de som blev tvångssteriliserade i Sverige under 1900-talet. 1999 infördes en lag om ersättning till de som tvångssteriliserats enligt de gamla steriliseringslagarna, eller före år 1976 med myndighets medverkan men utan stöd av lag. En särskild nämnd prövade sedan ansökningarna vartefter de kom in. Mellan 2 100 och 2 400 ansökningar kom in och nästan åttio procent beviljades ersättning.

Jag lärde känna Elsa Lundh från Ucklum söder om Uddevalla. Hon var en av dem som fick ersättning (jag har sjungit om henne i riksdagen i en debatt om socialtjänsten). Hennes liv tog en positiv vändning när hon fick ersättning av staten för sitt lidande. Även om pengar inte är allt så blev det en viktig markering från statens sida om upprättelse. Elsa tillbringade 25 år på olika mentalsjukhus men hennes sista år i livet blev aningen ljusare, inte minst tack vare ersättningen.

Jag blev politiskt aktiv efter att ha arbetat tio år i Göteborgs Räddningsmission. Ett arbete bland missbrukare, hemlösa och personer med psykiatrisk problematik. Jag såg att det gick att förändra människors liv till det bättre och bestämde mig för att påverka politiskt. Då går det inte att bara se på när människor hanteras orättvist.

I höstas väckte jag i en motion i riksdagen förslaget att kommunen bör göras skadeståndsansvarig när ett barn eller en ungdom som har omhändertagits av sociala myndigheter drabbas av vanvård eller andra övergrepp (motion 2015/16:2967 Skadeståndsansvar för kommunerna när barn vanvårdas).

Ersättningsnämndens arbete avslutas 30 juni i år. Närmare 54% av de 5.000 personer som sökt ersättning och intervjuats av Ersättningsnämnden har fått avslag. Av avsatta en miljard kronor har hälften använts. Det är en nivå som bevisar att något gått fel i hanteringen. Ersättningsnämnden har helt enkelt varit alltför ogenerös i sin bedömning. Att det kan härledas till lagtexten som togs av riksdagen kan bara till viss del godtas. Erfarna jurister och tillkallad psykolog i Ersättningsnämnden borde i ett tidigt skede ha reagerat. För mig framstår resultatet av Ersättningsnämndens arbete som en av vår tids rättsskandaler. 

Vi politiker ville rätt och gick in i det med goda avsikter. Men det blev fel och jag kan bara uppmana regeringen att ta tag i frågan och ge de 54% som fått avslag en andra chans. Gör om, gör rätt!  

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Även publicerad i Göteborgs-Posten 8 juni 2016: http://www.gp.se/nyheter/debatt/ge-vanv%C3%A5rdade-barn-en-ny-chans-till-ers%C3%A4ttning-1.2234367

Vad KD vill göra annorlunda i kulturpolitiken

17 januari 2016

picture-105NyckelKristdemokraternas kultursyn handlar om att kultur ger mening i nuet, bär våra historiska rötter och ger oss vingar in i framtiden.

Jag vill ge några korta, personliga reflektioner om Kristdemokraternas framtida roll i kulturpolitiken. Citaten är hämtade från ett upprop på min Facebooksida i januari i år.

 

DET ÖPPNA RUMMET

Vi står vid en kulturpolitisk skiljeväg där vi i Sverige har bekänt oss till mångkultur. Men det finns två ytterligheter. På ena sidan total assimilering, på andra sidan aggressiv nationalism. Däremellan finns ett öppet rum som präglas av ett anständigt sätt att argumentera för kulturarvet, det som binder oss samman. Den som invandrar till Sverige måste förhålla sig till det. I det svenska kulturarvet har vi något gemensamt. Det handlar om grundläggande värderingar, om respekt för varje individ, om demokrati. Det handlar om tankefrihet, samvetsfrihet och yttrandefrihet. Och frihet att utöva religion. Det motsäger inte att vi respekterar den som kommer hit med en annan uppfattning.

Vi har alla något gemensamt, vi är människor, och ska forma en framtid för landet och världen tillsammans. Poängen är att det inte är ytterlighetspartierna som ska fylla det öppna rummet. I detta öppna rum ska vi kristdemokrater finnas med argument och förslag som skapar gemenskap och framtidstro.

SOCIALT PATOS

Kärnan i den kristdemokratiska ideologin är socialt patos med ett stort engagemang för människor i utsatta situationer. Främst handlar det om barnens utsatthet. Vi är barnens och familjernas parti.

Det handlar om att böja sig ner till de allra svagaste. Det är många som kämpar en ojämn kamp idag. Detta har vi med oss, också när vi utformar kulturpolitiken.

FRITIDSPENGEN

  • Hej! Jag heter Ellinor och är diakon. Jag önskar att alla barn ska kunna utöva aktiviteter på fritiden. Bland de som söker hjälp hos oss är det inte ovanligt att man ber om hjälp för att kunna betala terminsavgiften hos Kulturskolan eller fotbollsföreningen.

Fritidspengen på 3 000 kronor, som infördes av Alliansregeringen, har getts till barn som lever i familjer med ekonomiskt små marginaler och är en viktig kristdemokratisk fråga. Den har gjort det möjligt för barnen att delta i olika fritidsaktiviteter eller betala sin kulturskoleavgift. Det är närmast ofattbart att vänsterregeringen tar bort den med argumentet att man tror på en generell välfärd och sänker kulturskoleavgiften med 300 kronor för alla, även de i de rikaste kommunerna. Om vi får tillbaka regeringsmakten 2018 så kommer jag att kämpa för att fritidspengen införs igen.

KULTURSKOLORNA

  • Mitt namn är Maria. Jag vill påminna starkt hur viktig stödet till Kulturskolan/ Musikskolan är i landet. Barn på alla åldersnivåer i grundskolan och fritiden måste fortsatt få rätt att utöva musik, bild, dans: att få uttrycka sig! Jag ser dagligen små barn blomma ut och utvecklas fantastiskt genom att spela och kunna behärska ett instrument.

Att sänka avgifterna för kulturskolorna är varje kommuns uppgift. Det ska vara möjligt för alla barn som vill att få möjlighet att lära sig spela, sjunga eller dansa. Värdet av kultur är enormt! Som kulturskapare prioriterar jag barns och ungas rätt till kulturella aktiviteter.

IDROTT

  • Jag heter Mats. För en som jobbat med kultur och fritidsfrågor i 23 år varav åtta år som ordförande så är det välkommet att det händer något på riksnivå också. Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse och den ideella sektorn måste lyftas fram.

Även idrotten har en oerhört viktig uppgift. Framförallt som ideell sektor där barn ska få en stark möjlighet att idrotta utan att utsättas för onödig selektering vid unga år. Idrotten ska stödjas och jag kommer att arbeta för att avdragsrätt för gåvor till idrottsföreningar från både privatpersoner och företag införs.

KULTUR OCH HÄLSA.

  • Jag ser gärna att du tar Kultur och hälsa-frågan vidare. Anne Marie
  • Viktigt att arbetet med kultur och hälsa fortsätter! Det efterfrågas! Maria
  • Kultur i vården! Det helar både patienter och personal. Sara
  • Kultur på recept. Kenneth

Det finns nycklar till varje människa och kulturen är en sådan nyckel. När mörkret omger oss är kulturen ett ljus i mörkret. När dystopierna får dominera samhällsklimatet så är kulturen en kraft som skapar livskvalitet. Den går från hjärta till hjärta och hjälper oss att se och bekräfta varandra.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Kristdemokraternas talesperson i kulturfrågor

https://www.facebook.com/Roland-Utbult-124683600889658/?fref=ts

Har du frågor eller förslag, maila: roland.utbult@riksdagen.se

Frågan som ministern inte kunde/ville svara på

01 november 2015

Morgan Joh NigrationVi har inte alltid lösningar på akuta problem. Ett problem med flyktingströmmen är avsaknad av gränskontroll, att så många kommer in i Sverige utan att räknas eller registreras. Ingen vet hur många personer det gäller. Den ansvarige ministern för invandringen i Sverige, justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, kan inte svara på frågan hur regeringen skall lösa problemet. Han värjer sig mot frågor om gränskontroll genom att tala om stängsel och murar, när det egentligen handlar om ökade resurser för tull och polis vid Sveriges viktigaste gränsövergångar.

I Uppdrag Gransknings program om flyktingströmmen genom Europa märker man tydligt hur migrationsministern undviker att svara på en av de viktigaste frågorna: gränskontroll. Eller är det så att ministern helt enkelt saknar svar och inte kan presentera en lösning på ett allvarligt och växande samhällsproblem?

Journalisten: Det finns bland flyktingströmmen de som kommer till Sverige utan att ha asylskäl. Hur ska Schengen kunna skyddas från de som kommer hit och som flyr t.ex. från ett fängelsestraff?

Morgan: Vi har rutiner där Säpo och annan underrättelsetjänst kontrollerar de här fallen. Det är en del i själva prövningen när man söker asyl… och upptäcker man ett sådant fall så är det grund för avslag för asyl.

Journalisten: Men om man kommer till Sverige och undviker att söka asyl, alltså om man bara kommer in här, det är ju öppet för vem som helst.

Morgan: Ja det är klart, då kommer man ju inte att upptäcka dem förrän de begår ett brott till exempel.

Journalisten: Så hur ska vi skydda den yttre gränsen?

Morgan: Ja, om alternativet är att bygga en mur från norr till söder. Det tycker inte jag är ett alternativ faktiskt.

Journalisten: Men hur ska vi skydda gränsen?

Morgan: Stängsel vill jag inte vara med om, vi har nog av murar i Europa.

——————

Roland Utbult (KD)

Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson

Ett växande skuggsamhälle

24 oktober 2015

Illegala invandrare

 

DETTA MISSADES I MIGRATIONSSAMTALEN. Samtalen mellan regeringen och oppositionen är över. Överenskommelsen består av ett 20-tal olika punkter.

Kristdemokraterna har drivit på för ett socialt, medmänskligt och hållbart flyktingmottagande med fokus på: hur vi snabbare välkomnar människor in i samhällsgemenskapen, stöd till kommunerna för att klara av uppgiften, att det ska gå snabbare att komma i arbete och tillfälliga uppehållstillstånd.

I tillägg blir det tvingande regler om att kommuner måste ta emot flyktingar. Totalt avsätter regeringen tio miljarder för åtgärderna, varav 200 miljoner ska gå till civilsamhället. Men det räcker inte!

INFÖR GRÄNSKONTROLLER! En av de viktigaste åtgärderna för att uppnå det som statsministern benämner ”ordning och reda” är att det införs gränskontroller. Det har man helt missat i migrationsöverenskommelsen.

Svensk lagstiftning har sin grund i internationella konventioner som fastslår rätten att söka asyl och tillgång till en rättssäker asylprocess. Men idag försvinner människor in i det svenska samhället utan att registreras eller räknas. Det finns alltså ingen som räknar de som passerar våra gränser. Det är en uppgift för tull och polis men resurser och uppdrag saknas. Ingen myndighet kan svara på hur många de gömda är, var de befinner sig eller vad de sysslar med.

På det sättet uppstår ett parallellsamhälle, ett växande skuggsamhälle som påverkar vårt samhälle negativt. Det här är en del av det nya Sverige. Det kommer inte att upphöra om inget görs. Så här kan vi inte ha det. Det är inte värdigt de här människorna, det är inte värdigt Sverige.

Roland Utbult (KD)

Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson

 

Möte med Anders Danielsson, Migrationsverket

23 oktober 2015

Anders Danielsson MVMigrationsverkets chef Anders Danielsson är en bra ledare på rätt plats i rätt tid. Det hindrar inte att situationen i landet är mycket allvarlig och kräver handlingskraft. Vi står inför enorma utmaningar. De samtal som förs mellan regeringssidan och oppositionen MÅSTE helt enkelt resultera! Allt annat är ett kapitalt misslyckande och förtroendet för oss politiker riskerar att försämras om det inte kommer upp konkreta åtgärder som snabbt kan effektueras. Kristdemokraterna bidrar i samtalen med både hjärta och hjärna.

Vi hade igår besök av generaldirektören med stab i Socialförsäkringsutskottet. Men jag refererar till den presskonferens som hölls innan vårt möte eftersom utskottets sammanträden inte är offentliga. Migrationsverkets prognos från juli i år talade om 1.000 asylsökande i veckan. Nu är antalet personer 10.000 i veckan! Totalt kommer i år mellan 140.000-190.000 asylsökande enligt Migrationsverket (jämfört med en tidigare prognos från juli i år på ca 80.000). Nästa år räknar man med att det kommer ytterligare upp emot 170.000 personer (juliprognos 73.000).

Det läge vi har nu är ett normalläge och inget som är över på kort tid. Bland det mest allvarliga är att människor försvinner in i det svenska samhället utan att registreras eller räknas. Det påverkar vårt samhälle negativt.

Kommunerna klarar inte situationen med boende och skolgång. Migrationsverkets boenden tog slut hösten 2012. Det har betytt att entreprenörer som Bert Karlsson, Jan Emanuel m.fl. lyckats göra business av flyktingsituationen.

Vi håller inte ihop i Europa. Det finns länder som inte uppfyller de löften de har gett utan låter andra ta ett mycket stort ansvar. Likaså finns det en negativ attityd från många av Sveriges 290 kommuner att ta emot flyktingar.

Vad behöver göras? Det är inte Migrationsverket som sätter agendan. De är tjänstemän som agerar utifrån uppdrag från regeringen. Bland förslag som lyfts och frågor som bör lyftas finns följande:

  • Tillfälliga uppehållstillstånd med prövning efter tre år (om skyddsbehov kvarstår eller man har kommit i arbete så får man stanna).
  • Personer som söker asyl i Sverige men som kommer från ”säkra länder” och saknar skyddsbehov ska få en snabbare handläggning eftersom de kommer att utvisas.
  • Snabbare väg för ungdomar och invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
  • Gränskontroller som hanteras av tull och polis. Idag försvinner ett stort antal människor in i svenska samhället utan att registreras.
  • Ta tillvara på de högutbildade som kommer till Sverige. Idag tar det alldeles för lång tid att valideras och få arbeta med det man är utbildad till.
  • Boendesituationen måste lösas med enklare regler och nya boendeformer.
  • Näringslivets engagemang måste uppmuntras och tillvaratas.
  • Samordning mellan regering-myndigheter-civilsamhället-näringslivet måste stärkas.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson

Möte med Migrationsverket. Plats: Huvudkontoret i Norrköping. Tid: måndag 19/10 kl. 09.30.

18 oktober 2015

Flyktingar gympasalMin kollega i riksdagen Magnus Oscarsson och jag som migrationspolitisk talesperson för KD möter idag måndag Migrationsverket (MV) på deras huvudkontor i Norrköping. Läget är allvarligt med den största flyktingströmmen sedan andra världskriget. Nästan 10.000 personer i veckan kommer nu till Sverige. Vi behöver en politik med både hjärta och hjärna. Grundprincipen är ett rättssäkert asylsystem. Det handlar om personer som befunnit sig i ett sammanhang med familj, vänner och intressen. Allt grusades och nu söker de ett nytt sammanhang. En stor utmaning för varje person men också för vårt svenska samhälle.

Det finns ett antal frågor och synpunkter som ska behandlas. En del ligger på regeringsnivå men kommer att tas upp. Här följer 8 exempel:

  • För kommunerna gäller att det inte finns tillräckligt med bostäder. Hur ska kommunerna få ersättning för sitt ökade åtagande så att inte andra delar av den kommunala verksamheten påverkas negativt? Bör kommunerna/regionerna få en kvot när det gäller flyktingmottagandet utifrån ett antal parametrar?
  • Öka gränskontrollen och registrering av inkommande personer så att det blir ordning och reda i flyktingmottagandet.
  • Ökade resurser till polisen att verkställa avvisningsbeslut.
  • Öka FN- och EU-insatserna på plats i länder i krig och dess närområden.
  • Sverige tar emot flest asylsökande per invånare inom EU. Hur får vi andra länder att ta ett solidariskt ansvar?
  • Tillfälliga uppehållstillstånd så att personers skyddsbehov prövas på nytt efter tre år.
  • Lista på säkra länder som inte är i krig. Personer därifrån har i de flesta fall inte skyddsbehov. Snabbar på Migrationsverkets hantering.
  • Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden för nyanlända och ungdomar.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Jakten på det perfekta leder samhället i fel riktning

28 februari 2015

Foster

”It takes two baby” sjunger Mavin Gaye och Kim Weston i en megahit från 1960-talet. De besjunger en sanning lika gammal som människans vistelse på jorden. Två människor möts, kärlek uppstår, barn kommer till världen. Så har det alltid varit och i tusen och åter tusen sånger genom historien har dessa känslor förmedlats.

Men tiderna förändras. I Storbritannien har underhuset röstat för att barn kan ha tre biologiska föräldrar. Enligt läkarna kan man genom att använda DNA från ytterligare en kvinna, utöver mamman, förhindra att barnet får vissa ärftliga sjukdomar. Överföringen av mitokondriellt DNA är ännu bara på provstadiet men uppslutningen från forskarvärlden är stor. Den relevanta frågan är: Är det rätt att modifiera mänskliga foster?

I ett djupare perspektiv handlar det om vilket samhälle vi vill ha. Jakten på det perfekta sätter människan under press. Den moderna teknologin gör det möjligt att selektera bort det som en del ser som ofullkomligt. Därmed ligger vägen öppen för ett samhälle som sorterar bort det oönskade. Möjligheten att genetiskt designa barn är snart en verklighet. Är det en framtid som vi önskar?

Föraktet för de svaga och önskan om en fullkomlighet har i historien visat sig kulminera i katastrof. Nazismen ville skapa ”övermänniskor” som härskade över andra folkslag. Kommunismen har sin ”El hombre nuevo”, Che Guevaras vision om ”en ny människa” som skulle vara grunden för de kommunistiska samhället. Båda dessa totalitära politiska riktningar vill kontrollera människan.

De kristdemokratiska partierna växte fram i kölvattnet av andra världskriget som en absolut motsats till mellankrigstidens totalitära strömningar och ideologiska fanatism, där människan var reducerad till ett medel. Här föddes ingen vision om det perfekta samhället men istället en dröm om ett samhälle där det ofullkomliga fick plats och där mångfald och olikheter hälsades välkomna.

Frågan till oss alla är: Vilket samhälle vill vi ha? Ett samhälle där alla får plats oavsett egenskaper? Ett samhälle där det okränkbara människovärdet och respekten för varje människas rätt till liv, autonomi och frihet är absolut? Vill vi ha ett sådant samhälle så måste vi slå vakt om det och höja våra röster. För det är sant som Martin Luther King en gång sa: ”Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad”.

I kristdemokratin har alla människor ett unikt och okränkbart värde inte bara ur ett etiskt perspektiv utan också ur ett juridiskt. Om politiska beslut inte följer dessa principer skapas orättvisa, eget berikande och kaos. Vi har alla en uppgift och rätten att vara en fullvärdig del av samhället. Därför är utvecklingen med selektering av människor i olika former en utveckling som leder åt fel håll.

Roland Utbult, riksdagsledamot (KD)

nominerad till KD:s presidie och Partistyrelsen

Att vara kristen i politiken

01 februari 2015

KD PrincipprogramEn kristen politiker kan utgöra ”en positiv påverkan på samma vis som för varje kristen som inte lämnar tron hemma utan tar med sig den till sitt dagliga jobb, inte minst i den brännande frågan om invandring och integration”, skriver Elisabeth Sandlund i Dagen den 13 januari i år.

Det är klokt skrivet. Jag ser i riksdagsarbetet min kristna tro som en enorm resurs där jag aldrig upplever mig stå ensam. I den utsatthet och de utmaningar som jag befinner mig i är mitt andliga liv och min inre övertygelse en inspirationskälla och en tröstande kraft i motgångens stund.

Den norske politikern Erik Lunde skriver i sin bok ”Kristen demokrati” att ordet ”kristen” i kristdemokratin har varit rörelsens styrka och svaghet. ”Styrka för att de kristna värderingarna har haft avgörande betydelse när det gäller utvecklingen av mänskliga rättigheter, demokrati och omsorg för de som behöver samhällets stöd. Svaghet eftersom kristdemokratin har blivit missförstådd som kristendomens, eller kyrkans, representant i politiken.”

Kristdemokrati är inte detsamma som ”kristen politik”. Kristdemokratin är en politisk ideologi byggd på värderingar och principer ur den kristna idétraditionen. Man behöver heller inte vara uttalat kristen för att kallas kristdemokrat eller rösta på Kristdemokraterna. Det handlar bland annat om en radikal politik för att säkra social rättfärdighet.

I det ideologiska landskapet är kristdemokratin unik eftersom den skiljer sig från högerns övertro på marknadskrafterna, liberalismens individcentrering och socialismens materiella människosyn. I kristdemokratin har alla människor ett unikt och okränkbart värde inte bara ur ett etiskt perspektiv utan också ur ett juridiskt. Om politiska beslut inte följer dessa principer skapas orättvisa, eget berikande och kaos.

Bland de kristdemokratiska principer som tilltalar mig mest är ofullkomlighetstanken. ”Föraktet för de svaga och önskan om en fullkomlighet kommer alltid att kulminera i katastrof” skriver Erik Lunde. De kristdemokratiska partierna växte fram i kölvattnet av andra världskriget som en absolut motsats till mellankrigstidens totalitära strömningar och ideologiska fanatism, där människan var reducerad till ett medel.

Ingemar Olssons sång ”Du vet väl om att du är värdefull” är älskad. Den talar om det medmänskliga och varje persons unika förmåga att bidra till samhället utifrån de gåvor man fått. Vi är alla sårbara och ofullkomliga och vi behöver varandra. Vi har alla en uppgift och rätten att vara en fullvärdig del av samhället. Därför är utvecklingen med selektering av människor i olika former en utveckling som leder åt fel håll. Människan har rätt till skydd från livets början till en naturlig död.

Politik är att påverka. Det är i de ständigt pågående frågeställningarna och processerna som jag går till jobbet och bär min kristna tro med mig in i arbetet. Den kristna tron är inte bara en energikälla, det är också en kompass i svåra etiska frågor. Och som andra som går till jobbet och bär sin tro med sig är jag målmedveten och inställd på att göra skillnad.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot