Archive for the ‘Socialdemokraterna’ Category

Möte med Olof Palme 1978

27 februari 2016

Palme i talarstolen

I år är det 30 år sedan som Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm – kl. 23.21 den 28 februari 1986. Mina minnen går tillbaka till en kväll 1978. Jag minns mycket väl den kvällen i Folkets Park i Uddevalla. Min skolklass från Ramnerödsskolan och jag hade bestämt oss för att göra ett besök när Olof Palme skulle tala i Kongresshallen.

Mina kollegor på skolan Jan Stenegård, inbiten Palmevän och Lars Bäckström, vänsterpartist och numera landshövding i Västra Götaland, fanns med.

Stämningen var tät, det var många åhörare samlade och den gamla Kongresshallen andades röd politik med anor från seklets början. För sossarna var det feststämning i luften. För mig var det mötet med människan Olof Palme, en av vår tids stora politiker, som gjorde att det kändes alldeles extra i maggropen.

Så kom Palme in i salen. När han fick se alla ungdomarna på de första bänkraderna så gick han fram till oss och hälsade. Jag minns hur han tog varje elev i handen – något som jag tror gjorde starkt intryck. Hans ”hej” lät mer som ett lite hest ”hä” men det var varmt och trevligt.

Han äntrade scenen och höll ett flammande tal om socialdemokratisk politik. Jag måste erkänna att jag inte minns så väldigt mycket av det han sa. Jag var nog mest fascinerad av själva fenomenet Palme. Han lyckades fånga åhörarna med både humor och sarkastiska uttalanden om sina politiska motståndare.

När jag tog min åttondeklass med mig ut i septemberkvällen så kommer jag ihåg hur en av tjejerna sa: ”Hädanefter ska jag alltid rösta på Palme”.

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Annonser

Löfven vs Åkesson

21 juni 2015

Löfven ÅkessonVi har lämnat den svenska Midsommaren bakom oss med härliga traditioner som att dansa på huk som grodor sjungandes: Kou ack ack ack, kou ack ack ack, kou ack ack ack ack kaa.

Vi har också bakom oss den sista partiledardebatten i riksdagen innan sommaruppehållet. I debatten ställde statsminister Stefan Löfven följande fråga till Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson: ”Så sent som 1988 grundades ett parti av personer från det nazistiska Nordiska rikspartiet, från det fascistiska Nysvenska rörelsen och det rasistiska Bevara Sverige svenskt… … I detta parti gick Jimmie Åkesson med 1995… Varför, Jimmie Åkesson gick du med i ett parti med en sådan uppenbar samhörighet med nazismen?”

Åkesson svarade: ”Det märks att Stefan Löfven är ganska ny i politiken. Det där har vi tjatat om tidigare, och sedan har vi andra som har hållit på med detta ett tag lämnat det bakom oss. De flesta har nämligen förstått att det som du talar om, Stefan Löfven, är inte så intressant längre.”.

Är frågan om ens rötter intressant? Jag menar att det är det. I riksdagen har Sverigedemokraterna flera representanter som jag lärt känna som både pålästa och trevliga. Det gör det så väldigt svårt för mig att förstå hur de kan anamma en rörelse med rötter i en invandrarfientlig strömning som i sitt program vill ”upphöja det svenska” och varnar för ”inskränkningar av den nationalistiska principen”.

Jag tror att det är rötterna som gör att det är så svårt att se Sverigedemokraterna som ett parti att skapa koalitioner med i riksdagen. För på något sätt blir Sverigedemokraterna en del av ett grenverk med gemensamma rötter med olika invandrarfientliga rörelser i Sverige. Sorgligt men sant.

Roland Utbult (KD)

Riksdagsledamot

Vi slapp det som de flesta inte ville ha

30 december 2014

riksdagen72dpiDecemberöverenskommelsen är den bästa av alla tänkbara lösningar när statsminister Stefan Löfven gjort ett par alltför snabba svängar och inte på ett professionellt sätt kunnat hantera regeringsmakten. Alla politiska problem är inte ur världen men det skapar en väg framåt när formerna för arbetet i riksdagen stabiliseras. Man kan säga att tillståndet normaliseras då den som samlar mest stöd ska få regera, då utbrytningar från budgeten inte godtas och då partierna bakom Decemberöverenskommelsen enats på tre viktiga områden: försvaret, energin och pensionsgruppens arbete. Vi måste ha klart för oss att Sverige har en stark ekonomi att bygga vidare på.

S-regeringen samlade mest stöd riksdagsvalet i september. Alliansen är i opposition även om regeringen nu har att regera utifrån Alliansens budget. Det är nu viktigt att vi i Alliansen bedriver en aktiv oppositionspolitik. Decemberöverenskommelsen ställer stora krav på varje partis förmåga att lyfta sina starkaste områden. För oss i Kristdemokraterna är värderingsfrågorna viktiga och familjepolitiken ett av fundamenten. Jag ser gärna att varje parti lägger fram sin budget för att på så sätt markera sina specifika områden.

Jag ställer mig bakom Decemberöverenskommelsen. De utmaningar som den skapar har gett ett antal kritiker jordmån att gräva fram negativa slutsatser. Frånvaron av alternativa förslag till lösningar är slående. Utgångsläget för ett extraval av betydelse måste ju vara att något av regeringsalternativen får majoritet. Det resultatet ser jag som osannolikt. Och med Sverigedomokraternas ”löfte” att fälla varje budget som går dem emot så skulle vi vara tillbaka i samma turbulenta verklighet som under hösten. Så frågan till de mest högljudda kritikerna är: Vad är alternativet till Decemberöverenskommelsen?

Personligen hade jag börjat ladda för ett extraval när beskedet om Decemberöverenskommelsen nådde mig och alla andra. Jag ska ärligt erkänna att jag blev lättad över att man hittat former att gå vidare utan extraval. Det hade kostat staten stora summor, resultatet hade troligtvis blivit status quo och fortsatt turbulens för vårt land.

Roland Utbult
Riksdagsledamot (KD)

Löfvens Palestinaerkännande utan grund

05 oktober 2014

Israel PalestinaDet är inte utan att man undrar på vilka grunder Stefan Löfven i sin regeringsförklaring uttrycker den nya regeringens ställningstagande ”Sverige kommer att erkänna staten Palestina”.

EU:s linje är också USA:s linje, nämligen att ett erkännande av en palestinsk stat endast kan ske genom en framförhandlad lösning, en resolution som slutligen löser flera frågor samt erkännande från båda sidor. USA anser att det är ”för tidigt” att erkänna en palestinsk stat, enligt amerikanska utrikesdepartementets talesperson Jen Psaki. Först måste båda parter ”komma överens om hur de ska kunna leva i två stater, sida vid sida”.

En av stötestenarna är att den israeliska regeringen och den palestinska myndigheten inte kommit överens i förhandlingar om hur gränserna ska dras. Den palestinska myndigheten kontrollerar enbart Västbanken medan Hamas kontrollerar Gaza.

I december 2012 deklarerade Hamas ledare Khaled Meshal att de inte kommer att backa från kravet på hela Israels område och inte kommer att erkänna staten Israel. Hur är det då möjligt för Sveriges nya statsminister Stefan Löfven att i en regeringsdeklaration deklarera att ”Sverige kommer att erkänna staten Palestina” samtidigt som han och regeringsbildarna i samma stycke skriver ”En tvåstatslösning förutsätter ömsesidigt erkännande och vilja till fredlig samexistens”? Det må vara politisk retorik men faller på sin egen orimlighet.

Då tror jag att tidigare utrikesminister Carl Bildt låg närmare verkligheten i ett uttalande om bildandet av en palestinsk stat: ”Vi är också redo att erkänna Palestina när det finns ett avtal. Men där är vi inte ännu.”

Roland Utbult

Riksdagsledamot (KD)

Läs mer: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Dagen.