Archive for the ‘Uddevalla’ Category

En lååång fredag

18 april 2014

Passionsspelet U-a

 

Jag minns som barn långfredagen som en lååång fredag. Årets i särklass tråkigaste dag. Nu har jag lärt mig att uppskatta och söka trons mysterium.

Det är tradition att på Kungstorget i Uddevalla framföra passionsspelet om påskens drama byggt på Urban Ringbäcks och L-O Forsbergs musikal ”Se mannen”. Mycket starkt framfört av amatörskådespelare från de olika församlingarna i kommunen. Ett levandegörande av en historisk händelse av rang.

En av mina tidigare elever, numera präst, spelade ett år en av rövarna på korset. ”Jag kan vara rövare så slipper ni höra mig sjunga…”, sa han. När han hänger där på korset bredvid Jesus drabbas han av orden som han ska uttrycka: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike”. Ur högtalarna hörs en intensiv gråt som inte är spelad utan kommer direkt från hjärtat. En upplevelse av att denna historiska händelse blir påtaglig mitt på torget i Uddevalla. Som åskådare undrar man lite vad det är som händer. Det är så uttrycksfullt att det berör oss alla. Ljudteknikern blir tvungen att sänka volymen något eftersom känslorna hos ”rövaren” tar över.

Efteråt berättar ”rövaren” att han fick en så stark upplevelse av att bli förlåten på nytt igen.

Korset var på Jesu tid ett fruktansvärt avrättningsredskap. Men det har blivit kärlekens och livets symbol. Diktaren och prästen Nils Bolander skriver: ”Korset blommar”. Den visar en väg till försoning och fred, något som vi idag är i stort behov av var och en och alla i hela världen.

Långfredag är inte längre årets tråkigaste dag. Passionsspelet på Kungstorget är en given attraktion som för varje år drar fler och fler besökare. Och Jesus är den självklara huvudpersonen.

Annonser

Olof Palme i Uddevalla 1978

28 februari 2011
I år – 28 februari 2011 – är det 25 år sedan som Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm. Det uppmärksammas i bl.a. Svenska Dagbladet. Mina minnen går tillbaka till en kväll i valrörelsen 1978. Jag minns mycket väl den kvällen i Folkets Park i Uddevalla. Min skolklass från Ramnerödsskolan och jag hade bestämt oss för att göra ett besök när Olof Palme skulle tala i Kongresshallen. Mina kollegor på skolan Jan Stenegård, inbiten Palmevän och Lars Bäckström, vänsterpartist och numera landshövding i Västra Götaland, fanns med.

Stämningen var tät, det var många åhörare samlade och den gamla Kongresshallen andades röd politik med anor från seklets början. För sossarna var det feststämning i luften. För mig var det mötet med människan Olof Palme, en av vår tids stora politiker, som gjorde att det kändes alldeles extra i maggropen.

Så kom Palme in i salen. När han fick se alla ungdomarna på de första bänkraderna så gick han fram till oss och hälsade. Jag minns hur han tog varje elev i handen – något som jag tror gjorde starkt intryck. Hans ”hej” lät mer som ett lite hest ”hä” men det var varmt och trevligt.

Han äntrade scenen och höll ett flammande tal om socialdemokratisk politik. Jag måste erkänna att jag inte minns så väldigt mycket av det han sa. Jag var nog mest fascinerad av själva fenomenet Palme. Han lyckades fånga åhörarna med både humor och sarkastiska uttalanden om sina politiska motståndare.

När jag tog min åttondeklass med mig ut i septemberkvällen så kommer jag ihåg hur en av tjejerna sa: ”Hädanefter ska jag alltid rösta på Palme”.